fredag 3 februari 2012

IPS och PPM


Det finns lite olika uppfattningar angående om man borde pensionsspara eller ej (att man bör spara i allmänhet ses som en självklarhet). Det finns vissa som anser att man bara borde pensionsspara om man har svårt att hålla i sina pengar, detta eftersom pensionssparande ger en inlåsningseffekt. Andra anser att om man kan hålla i sina pengar bör man inte pensionsspara överhuvudtaget, just eftersom det ger en inlåsningseffekt.

Personligen tycker jag att man bör pensionsspara, oavsett man har svårt att hålla i pengar eller ej. Om man har svårt att hålla i sina pengar bör man dock enligt min uppfattning pensionsspara lite mer och om man kan hålla i sina pengar kan man penionsspara lite mindre.

Om man börjar pensionsspara som ung kan ränta-på-ränta göra mycket av arbetet åt en. Beakta följande exempel.

Person A sparar 500 kr per månad i 40 år och förräntar detta kapital med åtta procent per år. Person A skulle då efter 40 år ha sparat ihop cirka 900.000 kr varav cirka 660.000 kr är hänförligt till ränta-på-ränta.

Placeringsstrategi
Jag är en stark förespråkare för direktägande av aktier. När det gäller PPM kommer jag som svensk medborgare dock inte undan fonder. När det gäller IPS är jag villig att förvalta dessa medel med samma strategi som min PPM.

I The Intelligent Investor skriver Benjamin Graham följande:

"We have suggested as a fundamental guiding rule that the investor should never have less than 25% or more than 75% of his funds in common stocks, with a consequent inverse range of between 75% and 25% in bonds."

Strategin innebär i korthet att man sätter en fast relation mellan aktier och obligationer och sedan upprätterhåller denna relation. Varför ska man krångla med det? Huvudsakligen av två anledningar: 1) aktiesparande har historiskt sett givit bättre avkastning än annat sparande (inflationsskydd), och 2) ombalansering leder till att man köper aktier vid nedgång (då aktierna börjar bli billiga) och säljer vid uppgång (när aktierna börjar bli dyra), dvs buy low, sell high, vilket är ett sunt beteende.

Jag rekommenderar att man väljer index- och räntefonder med högkvalitativa och välkända underliggande värdepapper. Fonderna skall även ha hög transparens och mycket låga eller helst inga avgifter. Just låga avgifter är väldigt viktigt. Beakata följande räkneexempel.

Person A och person B pensionssparar i var sin IPS. Båda börjar samtidigt och sparar i 40 år. Både Person A:s fonder och person B:s fonder avkastar lika mycket, men person A betalar en förvaltningsavgift om en procent per år, medan person B inte betalar någon förvaltningsavgift alls. En procent låter inte så mycket, men hur mycket är det egentligen? Det beror självfallet på hur mycket man sparar, men person A kommer efter 40 år att ha betalat cirka 1/3 av "sin pension" till sin fondförvaltare, annorlunda uttryckt:  person A kommer att ha 1/3 mindre pension än person B, t.ex. om person A har 667.000 kr kommer person B att ha 1.000.000 kr. Slutsats: håll Dig undan avgifter!

Hur gör jag?
Jag har 75 procent i aktier och 25 procent i räntebärande papper. Aktiedelen utgörs av Avanza ZERO och räntedelen utgörs av Spiltan Räntefond Sverige. Avanza ZERO är en passivt förvaltad aktiefond som i princip följer SIXRX (jag tror att man kan räkna med att Avanza ZERO går 0,737% sämre än SIXRX). Vidare är Avanza ZERO avgiftsfri. Spiltan Räntefond är en kort räntefond som placerar sina medel i räntebärande värdepapper utfärdade i svenska kronor. Den genomsnittliga löptiden för placeringarna, mätt på den totala fondförmögenheten, är maximalt 1 år. Spiltan Räntefonds förvaltningsavgift uppgår till 0,1%.

Jag ombalanserar vid relationerna 77/23 och 73/27. Om man inte ids hålla koll på denna relation föreslår jag att man ombalanserar två gånger per år, förslagsvis vid nyår och på sommaren precis innan man går på semester. I detta sammanhang skall man även komma ihåg att courtage inte utgår vid köp och försäljning av fonder.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar