Att långsiktigt slå index

Från tid till annan publiceras artiklar med budskapet att man inte långsiktigt kan slå index, se t.ex. "You can't beat the market, so stop trying". Att man inte långsiktigt kan slå index är självfallet dumheter, det är klart man kan slå index. Berkshire har slått index i över fyra decennier.

Berkshire's Corporate Performance vs the S&P 500 1965-2011 (sid. 4): Berkshire har 19,8 procent compounded annual gain mot marknadens 9,2%. Warren Buffets Berkshire Hathaway är självfallet ingen isolerad händelse; det finns mängder med investerare som lyckats genom åren, se t.ex. Walter Schloss, Philip A. Fisher, Peter Lynch och (Sir) John Templeton.

Hur man slår index (teoretiskt)

• Hoppa in och ut ur marknaden (vara med vid uppgång och hålla sig borta vid nedgång)
• Hävstång (avkastning > låneränta)
• Aktieval (välja bolag som överpresterar index och undvika bolag som underpresterar index)
• Inköpspris (köpa bolag under dess fundamentala värde) 
• Focused investing (man behöver inte diversifiera)

Hur man slår index (teoretiskt) - Diskussion
Att hoppa in och ut ur marknaden, att vara med vid uppgång och stå vid sidan vid nedgång är galenskap. Det finns mig veterligen ingen som uppvisat ett bra långsiktigt resultat på detta sätt. Framgångsrika investerare har erhållit fin avkastning på vitt skiljda sätt - allt från att köpa kvalitetsbolag till att köpa billigt skräp. Det finns dock en sak samtliga framgångsrika investerare har gemensamt. Det är att de förstått att man förstör avkastning genom att hoppa in och ut ur marknaden. Ju tidigare man förstår detta, ju tidigare kan man börja tjäna pengar på marknadens irrationella beteende.

Hävstång (leverage) ökar avkastningen när: avkastning > låneränta. I detta inlägg nöjer jag mig med att avråda från (finansiell) hävstång. I ett framtida inlägg skall jag dock utforska när och hur den intelligente investeraren kan använda hävstång för att öka avkastningen.

Att investera i mycket framgångsrika bolag skapar riktigt hög avkastning. En Coca-Cola aktie köpt för $ 19 med återinvesterade utdelningar år 1919 skulle nu vara värd över $ 5.000.000. På samma sätt kan man spara en och annan krona genom att t.ex. inte köpa Nokia 2008.

Oberoende av vad folk säger leder lågt inköpspris (pris < fundamentalt värde) till lägre risk och högre potentiell avkastning.

Att inneha 200 aktier med 0,5 procent av portföljvärdet i varje aktie gör att det blir i princip omöjligt att slå index. De flesta framgångsrika investerare kör ganska koncentrerade portföljer och investerar endast i det de verkligen tror på. Min essä om diversifiering kan vara en bra utgångspunkt.

Hur man slår index (i praktiken)

• Aktieval. Välj Dina bolag med omsorg. Graham, Fisher, Buffet m.fl. har förklarat vad man kan leta efter och vad man kan undvika.
• Inköpspris. Beräkna fundamentalt värde och betala inte mer än detta.
• Focused investing. Investera endast i ett fåtal bolag Du verkligen tror på.
• Hävstång kan användas i vissa situationer. Generellt avråder jag dock investerare från att belåna portföljen.

AnotherValueInvestor Q3 2012

Nu är det dags att redovisa min förvaltning igen. Fortsatt god utveckling. Portföljen har dock tappat fem procentenheter sista 1-2 veckorna. Får hoppas att nedgången öppnar upp något trevligt köpläge.

Jag brukar redovisa vilka innehav jag innehar. Jag tycker dock inte om mentaliteten att man köper en aktie "för att någon annan gjort det" (eftersom man inte tänker själv då). Jag vill ej heller att någon ska förlora pengar på att investera som jag gör. Därför överväger jag att sluta redovisa vilka portföljbolag jag innehar. Lite beroende på respons får jag se hur jag kommer göra framöver.

Hur som helst, så här har det gått hittills:

Eftersom jag återinvesterar mina utdelningar känns det dock lite orättvist att fortsätta att jämföra sig med SPI. Jag kommer redovisa SPI-grafen året ut, sedan kommer jag helt gå över till PRX.

Portföljen är obelånad.

Företagsbeskrivning Axis

År 1983 grundade Martin Gren och Mikael Karlsson bolaget Gren & Karlsson Firmware. Året efter anslöt Keith Bloodworth varvid Axis bildades.

Initialt producerade Axis bland annat s.k. "printservers" vilka möjliggjorde att flera datorer kunde bruka en skrivare. Bolaget var under många år OEM-leverantör till Japanska Canon.

År 1996 övergick Axis till den verksamhet som bedrivs idag. Axis lanserade då, som första företag i världen, en nätverkskamera. Denna historiska introduktion inledde övergången från analog till digital teknik. Bolaget har idag marknadens bredaste portfölj av nätverkskameror, video encoder, mjukvara och tillbehör.

Axis har en indirekt försäljningsstrategi som baseras på långsiktiga samarbeten. Axis arbetar i partnerskap med cirka 45 000 partners i 179 länder. Axis försäljning sker till en handfull distributörer i varje land. Distributörerna, som är verksamma i kabel-, säkerhets- eller IT-branschen, lagerför produkterna och leverar dem till systemintegratörer och återförsäljare i takt med att dessa gör affärer med slutkund.

Utvecklingen på videoövervakningsmarknaden drivs av ökat välstånd, urbanisering och större säkerhetstänkande. Dessutom ökar den generella acceptansen för kameror. Marknaden för nätverkskameror etablerades i och med lanseringen 1996, det är dock först sedan 2005 som man kan säga att försäljningen tagit fart på allvar. Efterfrågan på videoövervakningslösningar inom säkerhetssektorn växer över hela världen samtidigt som det pågående skiftet från analog till digital teknik. Detta leder till att världsmarknaden för nätverksvideoprodukter visar snabb tillväxt och beräknas idag växa med mellan 25-30 procent per år. Axis målsättning är att växa i takt med den globala marknaden.

Marknaden verkar helt klart tagit fasta på fördelarna med nätverkskameror. Enkel installation i nätverk, HDTV, ljuskänslighet och möjlighet till fjärrövervakning gör att de slutna systemen succesivt får ge vika. År 2015 bedöms nätverkskameror ökat till drygt 50 procent av den totala nyförsäljningen, upp från 30 procent.

För säkerhetsinstallationer med upp till 16 kameror dominerar fortfarande analoga kameror med en marknadsandel om (grovt uppskattat) 85 procent. Säkerhetsinstallationer med fler än 16 kameror är majoriteten har nätverksvideo  (grovt uppskattat) en marknadsandel om 65 procent. Tillväxtmöjligheterna är således fortsatt goda.

I och med den snabbväxande marknaden attraheras fler aktörer (konkurrenter). Flera av de bolag, såsom Sony, Pelco, Panasonic och Bosch, som tidigare varit starka på inom analog kameraövervakning konverterar succesivt sina produkter till nätverksbaserad teknologi. Totalt uppskattas finnas cirka 300 olika varumärken inom nätverkskameror i världen.

Trots den tilltagande konkurrensen har Axis stärkt sin position. i IMS Researchs senaste analys rankades Axis som fortsatt tydlig marknadsledare inom nätverksvideo, en position som bolaget innehaft sedan 1996. Bland världens leverantörer av all videoövervakningsutrustning rankas Axis som sjätte största leverantör. Inom video encoder har Axis 2011 stärkt sin position och rankas nu som nummer två jämfört med en fjärdeplats året innan.

Geografiskt fördelades Axis intäkter (2011) med enligt följande: Amerika 48 procent, EMEA (Europa, Mellanöstern, Afrika) 42 procent och Asien 10 procent. På global nivå förutspås tillväxt inom nätverksvideo inom alla regioner.

I grund och botten är Axis ett "Lunda-bolag". Företagskulturen präglas av öppenhet och att man arbetar tillsammans. Under 2011 ökade antalet anställda från 914 till 1127 stycken och dessa är anställda i närmare 40 länder.

Senaste nytt

I syfte att dela med mig av mina tankar samt att försöka åstadkomma bättre fundamentala analyser kommer jag skapa en ny etikett, som i brist på bättre namn, tills vidare kommer kallas Företagsbeskrivning. Upplägget av mina Företagsanalyser går idag till mycket stor del på mall (underlättar jämförelsemomentet) där jag främst belyser räkenskapsmässiga detaljer. Etiketten "Företagsbeskrivning" kommer skilja sig från etiketten "Företagsanalys" på det sätt att Företagsbeskrivning kommer vara 100 procent fritext och behandla företaget, dess verksamhet, marknad m.m. I min mening bör Företagsbeskrivning ses som ett komplement till Företagsanalys.

För att försöka undvika en mycket horribel läsarupplevelse skall jag försöka begränsa mig till 1½ A4 per inlägg.

Avanza Q2 2012

Jag upptäckte nyligen att jag tydligen inte kommenterat Avanzas Q2-rapport som publicerades den 11 juli 2012. Lite väl sent kan tyckas, men här kommer min tankar kring Q2-rapporten.

Januari - Juni 2012

• Rörelseintäkterna minskade med 14 (+13) procent till 305 (356) MSEK.
• Resultatet efter skatt minskade med 33 (+4) procent till 98 (147) MSEK.
• Resultat per aktie minskade med 34 (+2) procent till 3,44 (5,24) SEK.
• Nettoinflödet uppgick till 2 990 (4 790) MSEK, motsvarande 4 (6) procent av totalt sparkapital vid årets början.
• Antal konton ökade med 7 (10) procent till 447 900 (417 200 per den 31 december 2011) st. och totalt sparkapital ökade med 6 (3) procent till 78 700 (74 200 per den 31 december 2011) MSEK.

Andra kvartalet

• Rörelseintäkterna minskade med 18 (+7) procent till 141 (172) MSEK.
• Resultatet efter skatt minskade med 33 (16) procent till 38 (57) MSEK.
• Resultat per aktie minskade med 33 (19) procent till 1,34 (2,01) SEK.

Finansiell ställning
Den finansiella ställningen har stärkts, kapitalbas/kapitalkrav uppgick per den 30 juni 2012 till 2,34 (jämfört med 2,06 den 31 december 2011). Inga kreditförluster under det andra kvartalet. Samtliga Avanzas tillgångar har fortsatt hög likviditet.

Mina reflektioner
Avanza, som tidigare haft tillväxtmål om 15-20 procent per år, har under Q2 2012 gjort en översyn över de långsiktiga tillväxtmålen. Styrelsen vill dock inte längre uttrycka precisa mål för vinsttillväxt, vilket jag har viss förståelse för. Både antalet konton och totalt sparkapital fortsätter öka. Som jag varit inne på tidigare tror jag dock att Avanzas aktieägare ska vara nöjda om de får se vinsttillväxt om tio procent per år framöver. Tio procent årlig EPS-tillväxt är inte dåligt, men det är betydligt lägre än tidigare tillväxtmål om 15-20 procent.

Om vinsten 2012 under året utvecklas på ungefär samma sätt som under 2011 kommer EPS 2012 att uppgå till cirka 6,8 kr (vilket är drygt 1/3 lägre än 2011). 2012 års vinst blir (om min prognos stämmer) således otillräcklig för att bibehålla 2011 års utdelning om 10 kr per aktie. Det innebär i sin tur sänkt utdelning alternativt om stämman är villig att bibehålla föregående års utdelningsnivå till kostnad av att kvoten kapitalbas/kapitalkrav, jämfört med 2011 års nivå, minskar.

Om man ser till hur intjäningen är fördelad är räntenettot i princip oförändrat jämfört med motsvarande period förra året. Däremot är courtageintäkter, fondprovisioner och övriga intäkter markant lägre än föregående år. Detta har sammantaget lett till att rörelseintäkterna minskat med 14 procent under det första halvåret.

Eftersom både vinst och vinsttillväxt är förenade med, i min mening ganska stor, osäkerhet är Avanza i dagsläget svårvärderad. Med beaktande av mina prognoser/antaganden tycker jag dock Avanza ser dyr ut runt nuvarande kurs om 154,50 kr.

Avslutningsvis tycker jag det måste vara uppenbart även för den mest optimistiske aktieägaren att Avanza i framtiden inte kommer kunna nå upp till tidigare tillväxtmål om 15-20 procent per år. Den stora frågan (i vart fall för mig) är vad den långsiktiga vinsttillväxten kommer uppgå till.

Kyrkoskatt

Vad som i allmänt tal ofta benämns "kyrkoskatt" är egentligen ingen skatt utan två avgifter - kyrkoavgift och begravningsavgift.

Kyrkoavgift regleras i lag (1998:1591) om Svenska kyrkan 7-8 §§ där det bl.a. stadgas att den som tillhör Svenska kyrkan skall betala lokal och regional kyrkoavgift. Avgiften utgör en betydande del av finansieringen av Svenska kyrkans verksamhet, d.v.s. gudstjänster, kyrkomusik, barn- och ungdomsverksamhet, diakoni m.m. Kyrkoavgiften uppgår för närvarande till cirka en procent av den kommunalt beskattningsbara inkomsten.

Begravningsavgift regleras i begravningslag (1990:1144) 9 kap. där det bl.a. stadgas att den som är folkbokförd i Sverige skall betala en avgift för begravningsverksamheten (begravningsavgift). Svenska kyrkans församlingar är huvudmän för begravningsverksamheten, utom i Stockholm och Tranås där kommunen är huvudman. Avgiften ska täcka huvudmännens kostnader för den löpande begravningsverksamheten, d.v.s. att hålla och sköta begravningsplatser m.m. Begravningsavgiften beräknas på grundval av den avgiftskyldiges till kommunal inkomstskatt beskattningsbara förvärvsinkomst. Enligt skatteverket är den genomsnittliga begravningsavgiften (inkomstår 2012) 0,22 procent.

För den som önskar fördjupa sig angående kommunala skattesattser m.m. (på detaljnivå) kan söka efter sådan information på skatteverkets webbplats.

Begravningsavgiften är som ovan nämnt obligatorisk för alla som är folkbokförda i Sverige. Kyrkoavgiften är däremot indirekt valfri eftersom medlemskap i Svenska kyrkan inte är obligatorisk.

Vad innebär det att vara medlem/inte medlem i Svenska kyrkan? Utöver vad jag skulle kalla personliga skäl, såsom om man tror på Svenska kyrkans budskap, om man vill hjälpa till att stödja det gemensamma kulturarvet såsom bevarande av kyrkobyggnader m.m. samt om man vill stödja Svenska kyrkans socaiala åtaganden t.ex. socialt hjälparbete med att hjälpa hemlösa och utsatta människor, finns även vissa praktiska detaljer som är värda att belysa. Man kan endast gifta sig i Svenska kyrkan om minst en partner är medlem, man kan inte bli döpt om man inte är medlem i Svenska kyrkan, man kan inte konfirmera sig om man inte både är medlem i Svenska kyrkan och är döpt, som medlem i Svenska kyrkan har man rätten att bli begravd i kristen regi med tillhörande andakt i ett kyrkorum, endast medlem i Svenska kyrkan har rösträtt i kyrkovalet samt man behöver inte vara medlem i Svenska kyrkan för att deltaga i kyrkliga aktiviteter såsom begravning, giftermål m.m.

Som ovan nämnt ingår i Svenska kyrkans verksamhet vissa sociala åtaganden såsom att hjälpa utsatta människor. Detta är för vissa en anledning att vara kvar som medlem i Svenska kyrkan även om man inte själv tror på Svenska kyrkans budskap. Oavsett medlemskap i Svenska kyrkan kan man dock skänka pengar till religöst och partipolitiskt obundna hjälporganisationer såsom Röda korset, Unicef och/eller Läkare utan gränser.

Om man lämnar kyrkan av ekonomiska skäl (inte vill betala kyrkoavgift) bör man lämna Svenska kyrkan senast den sista oktober för att då undvika betala kyrkoavgift för nästkommande år.

Notera att ovanstående information inte syftar till att varken försöka värva medlemmar till Svenska kyrkan eller försöka få medlemmar att lämna Svenska kyrkan. Ovanstående information syftar endast till att upplysa gemene man om svenska skatte- och avgiftsrelaterade förhållanden samt konsekvenser av dessa.

Senaste nytt

Den senaste tiden har jag arbetat med att justera mina värderingsmetoder och jag har även reviderat samtliga företagsanalyser jag gjort. Vidare har jag börjat utvärdera mitt Avanza-köp, en uppgift som visat sig vara betydligt svårare än jag trodde.

Investeringsverksamhet är förenat med osäkerhet och de beslut man fattar är inte sällan svåra. Jag tycker därför det är viktigt att man utvärderar och kritiskt granskar sina investeringar från tid till annan. Oavsett om en investering blir bra eller mindre bra bör man i min mening fundera på varför resultatet blev som det blev (eller hittills blivit som det blivit). Ens investeringskarriär är en summering av alla investeringsbeslut man fattat, varför både små som stora beslut har betydelse. Om man inte förstår varför ett beslut blev bra eller dåligt (oavsett storlek), riskerar man att missa en bra möjlighet framöver eller än värre, att begå samma misstag igen. Saker man kan fundera över är t.ex. om bolaget fortfarande har den kvalité man utgick ifrån, om gjorda antaganden var rimliga, om man betalt ett skäligt pris, om framtidsutsikterna förändrats m.m. samt att ställa frågan varför. Varför tänkte jag som jag gjorde? Varför blev det/blev det inte som jag trodde? Vad kan göras bättre nästa gång?

Jag har även passat på att ändra upplägget av de äldre företagsanalyserna på bloggen. Dessa har numera samma utformning som de yngre vilket underlättar jämförelsemomentet. Företagsanalyserna Apple, Avanza, Axis, HM och J&J har således fått ett ansiktslyft.

Det har från olika håll framförts ett och annat önskemål om att jag ska öka inläggsfrekvensen på bloggen. Jag håller med om att jag publicerar för få inlägg. Nuvarande (låga) inläggsfrekvens beror dels på att jag inte har speciellt mycket fritid och dels på att jag försöker skriva (i vart fall någorlunda) kvalitativa inlägg. Jag ska försöka bättra mig framöver.