Portföljavkastning (del 2)

Detta är andra delen på min miniserie om portföljavkastning, om Du inte läst del 1, börja med den.

I förra inlägget gick jag igenom hur man kan beräkna och uppskatta portföljavkastning. Nu tänkte jag gå igenom vad man kan jämföra sig mot, vad en rimlig tidsperiod att mäta kan vara och lite vad man bör tänka på om man vill jämföra sig med någon annan investerare.

Vad kan man jämföra sig mot?
Det klassiska är att jämföra sig mot ett index. Vilket index man ska välja är dock inte självklart. Ska man välja ett svenskt index? Om ja, vilket? Ska man välja ett utländskt index? Om ja, vilket? Om man äger aktier i säg både svenska och amerikanska bolag, bör man då vikta ett svenskt och ett amerikanskt index för att mäta sin prestation? Som Du förmodligen börjar förstå finns det många frågor men inga självklara svar. "Svaren" tenderar också att vara personliga preferenser snarare än "riktiga svar".

Personligen känner jag inget behov av att jämföra mig med ett index, däremot är jag mycket intresserad av att mäta alternativkostnad. Vad jag menar med det är att jag gärna mäter min placeringsskicklighet mot ett utfall jag hade kunnat få om jag valt att inte placera mina pengar själv. Medan många väljer att jämföra sig mot SIXRX (som visar den genomsnittliga utvecklingen på Stockholmsbörsen inklusive utdelningar) väljer jag att jämföra mig mot SIX30RX (som visar utvecklingen av de 30 värdemässigt mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen inklusive utdelning). Anledningen till detta är att Avanza Zero följer SIX30RX.

Om tiden utvisar att jag är en riktigt oduglig placerare har jag inga problem med att lägga allt i Avanza Zero (vilket då sannolikt skulle ge mig högre avkastning).

Vad är en rimlig tidsperiod att mäta?
Man stämmer som regel av portföljen varje år, men ett år är dock på tok för kort tid för att få någon indikation på hur man presterat. Beroende på vem man frågar kommer svaren bli olika. 3 år? 5 år? 10 år? Personligen skulle jag säga att portföljen bör ha fått vara med om minst en allmän uppgång och en allmän nedgång på börsen innan man drar för stora slutsatser kring ens placeringsskicklighet. Anledningen till detta är att om man har en portfölj som rusar mer än index under uppgång, tenderar den också att ge tillbaka mer under nedgång. Omvänt kan man också ha en konservativ portfölj som inte hänger med börsen när kurserna rusar, men som inte heller tappar lika mycket som börsen när det vänder ner igen.

Vad bör man tänka på om man jämför sig själv med andra investerare?
På lite kortare sikt är det svårt att avgöra om en placerare varit skicklig eller om placeraren endast haft tur eller otur, i synnerhet när man endast tittar på avkastningen och inte hur den uppkommit. Ett billigt kvalitetsföretag kan bli ännu billigare och ett dyrt lågkvalitativt företag kan bli ännu dyrare. Kort sagt, eftersom investeringsverksamhet är förenat med ett visst mått av osäkerhet får man räkna med att lite vad som helst kan hända på kort sikt. Investeringsverksamhet är dock också förenat med ett stort mått av skicklighet varför skickliga investerare över tid kommer prestera bättre än sämre investerare.

Man kan inte jämföra avkastning med andra utan att först ta hänsyn till en mängd parametrar såsom risk, tidshorisont, mål, portföljsammansättning m.m. En ung person med 35-40 års placeringshorisont, en likgiltig inställning till volatilitet och som har möjlighet att förlora allt och börja om igen har helt andra förutsättningar än någon som sparat hela livet och snart ska gå i pension. Dessa två personer kommer således få svårt att jämföra avkastning med varandra på ett givande sätt.

Det viktigaste om man jämför sig med någon annan är dock att ge båda portföljerna tid att utvecklas. En aggressiv investeringsfilosofi, lite belåning och ett par bra/turligt tajmade köp i små halvspekulativa företag under gynnsamma marknadsförhållanden kan ge fantastisk avkastning under några månader eller år och vida överavkasta en försiktig och tråkig portfölj innehållande HM m.m. Under mindre gynnsamma marknadsförhållanden kommer dock sannolikt den försiktiga och tråkiga portföljen att tappa mindre än vad den mer aggressiva gör. Om man ska göra en någorlunda givande jämförelse behöver man således, precis som jag skrev ovan, ge portföljerna tid så båda får vara vara med om minst en allmän uppgång och en allmän nedgång på börsen innan man drar för stora slutsatser.