Apples utdelnings- och återköpsprogram

Idag meddelade Apple att bolaget kommer att påbörja ett utdelnings- och återköpsprogram. Apple planerar att initiera kvartalsvisa utdelningar om $2.65 per aktie ($10,60 per år) vilket med nuvarande kurs motsvarar direktavkastning om cirka 1,75 procent. Utdelningsprogrammet planeras köra igång under Apples Q4 2012, vilket börjar den 1 juli 2012.

Dessutom, kommer ett återköpsprogram att initieras, uppgående till $10 miljarder. Återköpsprogrammet beräknas att utföras under tre år, med det huvudsakliga målet att neutralisera effekterna av utspädning från framtida nyutgivna aktier och optioner som de anställda får som del av sin lön. Återköpsprogrammet planeras dra igång under nästa räkenskapsår, vilket börjar 30 september 2012.

Reflektioner

Återköpsprogram om $10 miljarder låter lite mycket för att neutralisera effekterna av utspädning från framtida nyutgivna aktier och optioner som de anställda får som del av sin lön. Det är dock (förmodligen) inte säkert att man tänkt använda hela mandatet. Ledningen löser nog det där på ett bra sätt.

Stridskassan som för närvarande uppgår till cirka $100 miljarder innehåller onekligen ganska mycket pengar. Oavsett hur duktig man är på att använda och allokera kapital är det onekligen svårt att få snurr på denna kassa på ett vettigt sätt, speciellt då kassan dessutom växer hela tiden. Hittills har man löst detta genom att binda upp successivt mer pengar i s.k. "long-term marketable securities".

Utdelnings- och återköpsprogrammet innebär att Apple förväntas utbetala $45 miljarder de kommande tre åren. Det kanske låter som ganska mycket pengar eftersom det utgör ungefär hälften av stridskassan, men en sådan analys är lika enkel som den är missvisande. Från sista december 2010 till sista december 2011 växte Apples kassa från $60 miljarder till $98 miljarder, innebärande att det fria kassaflödet uppgick till cirka $40 miljarder. Från sista december 2011 till sista december 2012 kommer motsvarande siffra säkerligen vara strax söder om $60 miljarder. $45 miljarder över tre år framstår inte längre som lika mycket pengar. Man märker således ganska snart att nuvarande utdelnings- och återköpsprogram är minst sagt konservativt.

Var utdelningsprogrammet en bra idé?

Ja, det tycker jag verkligen, ett steg i rätt riktning. Alternativet vore att binda upp ännu mer pengar i long-term marketable securities. Jag kommer rimligtvis själv att överträffa avkastningen från long-term marketable securities på egen hand, innebärande att dela ut pengarna är en bra idé. Det kan argumenteras att utdelningsprogrammet var lite för konservativt, men jag gillar konservativt finansierade bolag och utdelningen kommer garanterat att öka över tid.

Apples börsvärde

Här om dagen var Apple och nosade över $600 per aktie, innebärande att Apple för en stund värderades över $560 miljarder. För att sätta detta i perspektiv, Apple värderas högre än Microsoft och Google tillsammans. Samtidigt, precis som jag skrev för en månad sen, så ligger tekniktunga Nasdaq runt 3.000, det vill säga höjder man inte sett sedan IT-bubblan i början av 2000-talet. Detta har fått vissa journalister och andra att dra den briljanta slutsaten, Apple = bubbla.

I fredags vid 13-tiden rapporterade DI.se att finansanalytikern Peter Malmqvist varnar för Apple som rusat 44 procent på Nasdaqbörsen i år. Finansanalytikern Peter Malmqvist sa att "Om man tittar på en aktiekurva för Apple så beter den sig som en klassisk bubbla: Från extremt höga nivåer så accelererar den. Precis som it-bubblan gjorde från oktober 1999 till mars 2000." Peter Malmqvist understryker att han inte gör några analyser på Apple som bolag.

 Även DN.se publicerade samma information, fast i annan tappning.

Peter Malmqvist, som understrukit att han inte gör några analyser på Apple som bolag, har alltså sneglat på Apples aktiekurva och gjort lite lösa antaganden. 

Jag är ingen expert på it-bubblan och jag kommer ej heller att redogöra för den här. Men av vad jag förstått ledde ett antal spektakulära uppköp av innovativa företag i USA till att man drev upp förväntade vinster, vilket blev viktigare än ekonomiska nyckeltal såsom P/E. Det var därför inte ovanligt att företag handlades till P/E om flera hundra. Jag har till och med hört talas om aktier som handlades till över tusen gånger omsättningen. 

Tillbaka till verkligheten. Apple, som tydligen beter sig som en klassisk bubbla, värderas nu dubbelt så högt som Microsoft och mer än USA:s totala detaljhandel. Låter onekligen som en bubbla som kommer spricka vilken dag som helst. Apple värderas till hissnande P/E 16. Vänta lite, P/E 16? Atlas Copco med tillväxt om cirka 4? procent, handlas idag också till P/E 16. Stabila och förtroendeingivande H&M, som har en vinsttillväxt om cirka 13 procent årligen handlas till P/E 26. Apple, med vinsttillväxt om 40-50 procent, handlas till P/E 16. Med Grahams formel för tillväxtföretag, Value = Current (Normal) Earnings x (8.5 plus twice the expected annual growth rate), skulle man alltså kunna räkna hem ett köp av Apple även om man bortsåg från 90 procent av tillväxten och då är P/E inte ens justerat för Apples abnormt stora kassa ($100 miljarder).

Parallellen it-bubbla och Apple har således ganska få likheter. Under it-bubblan värderades tydligen bolagen inte sällan till förväntade framtida vinster trots att man inte uppvisade varken vinst eller kassaflöde då aktien värderades. Apple handlas idag till (låga) P/E 16 trots att man har faktisk tillväxt om 40-50 procent per år. Det roliga i sammanhanget är att det saknas indikationer på att Apples tillväxt skall sakta in, snarare tvärt om.

Senaste nytt

Mina senaste affärer.

Jag köpte Nordea, SEB, Electrolux och Scania. Dessa bolag känner jag mig inte komfortabel att inneha långsiktigt, utan köptes som rena value plays. Nu har bolagen uppnått en någorlunda rimlig värdering varför jag sålde mina innehav (cirka 20 procent vinst).

Nu sitter jag och väntar på att mina långsiktiga favoriter skall komma ner till en lite rimligare värdering så jag får möjlighet att öka i bolag jag verkligen vill äga.

Warren Buffett's Letters to Berkshire Shareholders

Idag publicerades Warren Buffets (2011) brev till aktieägarna. Rekommenderas starkt.

För den som inte läst Buffets tidigare brev till aktieägarna (1977-2010) har något att se fram emot. Tidigare brev till aktieägarna återfinnes här.

Företagsanalys Apple

NASDAQ-noterade teknikjätten Apple Inc är en framgångsaga utan motstycke. Genom åren har man vid ett flertal tillfällen både revolutionerat existerande marknader, men även skapat nya sådana. Macintosh (1984), iPod (2001), iPhone (2007) och iPad (2010) har varit nothing short of genius.

  

Hållpunkter från ovanstående sammanställning (och från årsredovisningarna)

• Finanserna är Graham-starka. Bolaget saknar räntebärande skulder och har en kassa som överstiger $ 120 miljarder.
• Intjäningsstabilitet. Den (genomsnittliga) årliga EPS-tillväxen uppgår till 69,41 procent de senaste tre åren, 62,22 procent de senaste fem åren och 61,21 procent de senaste sju åren.
• Man började dela ut pengar år 2012. Direktavkastningen uppgår för närvarande (kurs $ 595) till cirka 1,78 procent.
• Apple har institutionellt ägande. Innehavsmässigt ligger FMR LLC, Vanguard Group Inc och BlackRock Institutional Trust Company i top med 2½-5 procent av kapitalet.
• För dåligt insatt i amerikansk finansmedia för att yttra mig om styrelsen. Det verkar dock onekligen fungera bra.
• ROE har en stigande trend och är nu uppe i 35,31 procent, CAPEX brukar hamna runt 15-20 procent och OE/E ligger mellan 1,1-1,2 (innebärande att min OE-beräkning föreslår att Apples "verkliga vinst" i genomsnitt är cirka 10-20 procent högre än rapporterad vinst).

Sammantaget är Apple ett wonderful company.

Investeringsstrategi

Huvudregeln är att investeringar görs i riktigt högkvalitativa tillväxtbolag (Fisher, Buffet, Graham m.fl. har lärt oss hur man kan avgöra detta) med konservativa finanser, bra vinsttillväxt, hög räntabilitet, stabila  kassaflöden, låg CAPEX, bra Owner Earnings mm. Investering görs endast när jag bedömmer att bolaget handlas i nivå med eller helst "en bit" under instrinsic value (det vill säga med Margin of Safety).

Blir värderingen i något bolag för hög (säg 30% över vad jag anser rimligt), säljer jag några aktier och placerar medlen i lägre värderade bolag i portföljen (omallokering). Samma sak gäller om något  bolag i portföljen blir väldigt undervärderat, jag kan även då tänka mig att sälja lite från något av de högre värderade bolagen för att placera i det undervärderade bolaget (omallokering).

Undantaget från huvudregeln är att jag (sällan) investerar i relativt välskötta bolag som av en eller annan anledning har problem och då Mr. Market (kraftigt) överskattar problemet eller underskattar bolagets potential (s.k. value plays). Det kan till exempel vara ett relativt välskött bolag vars aktiekurs fått orimligt mycket stryk i botten av en djup panik (typexempel Swedbank under finanskrisen).

IPS och PPM

Det finns lite olika uppfattningar angående om man borde pensionsspara eller ej (att man bör spara i allmänhet ses som en självklarhet). Det finns vissa som anser att man bara borde pensionsspara om man har svårt att hålla i sina pengar, detta eftersom pensionssparande ger en inlåsningseffekt. Andra anser att om man kan hålla i sina pengar bör man inte pensionsspara överhuvudtaget, just eftersom det ger en inlåsningseffekt.

Personligen tycker jag att man bör pensionsspara, oavsett man har svårt att hålla i pengar eller ej. Om man har svårt att hålla i sina pengar bör man dock enligt min uppfattning pensionsspara lite mer och om man kan hålla i sina pengar kan man penionsspara lite mindre.

Om man börjar pensionsspara som ung kan ränta-på-ränta göra mycket av arbetet åt en. Beakta följande exempel.

Person A sparar 500 kr per månad i 40 år och förräntar detta kapital med åtta procent per år. Person A skulle då efter 40 år ha sparat ihop cirka 900.000 kr varav cirka 660.000 kr är hänförligt till ränta-på-ränta.

Placeringsstrategi

Jag är en stark förespråkare för direktägande av aktier. När det gäller PPM kommer jag som svensk medborgare dock inte undan fonder. När det gäller IPS är jag villig att förvalta dessa medel med samma strategi som min PPM.

I The Intelligent Investor skriver Benjamin Graham följande:

"We have suggested as a fundamental guiding rule that the investor should never have less than 25% or more than 75% of his funds in common stocks, with a consequent inverse range of between 75% and 25% in bonds."

Strategin innebär i korthet att man sätter en fast relation mellan aktier och obligationer och sedan upprätterhåller denna relation. Varför ska man krångla med det? Huvudsakligen av två anledningar: 1) aktiesparande har historiskt sett givit bättre avkastning än annat sparande (inflationsskydd), och 2) ombalansering leder till att man köper aktier vid nedgång (då aktierna börjar bli billiga) och säljer vid uppgång (när aktierna börjar bli dyra), dvs buy low, sell high, vilket är ett sunt beteende.

Jag rekommenderar att man väljer index- och räntefonder med högkvalitativa och välkända underliggande värdepapper. Fonderna skall även ha hög transparens och mycket låga eller helst inga avgifter. Just låga avgifter är väldigt viktigt. Beakata följande räkneexempel.

Person A och person B pensionssparar i var sin IPS. Båda börjar samtidigt och sparar i 40 år. Både Person A:s fonder och person B:s fonder avkastar lika mycket, men person A betalar en förvaltningsavgift om en procent per år, medan person B inte betalar någon förvaltningsavgift alls. En procent låter inte så mycket, men hur mycket är det egentligen? Det beror självfallet på hur mycket man sparar, men person A kommer efter 40 år att ha betalat cirka 1/3 av "sin pension" till sin fondförvaltare, annorlunda uttryckt:  person A kommer att ha 1/3 mindre pension än person B, t.ex. om person A har 667.000 kr kommer person B att ha 1.000.000 kr. Slutsats: håll Dig undan avgifter!

Hur gör jag?

Jag har 75 procent i aktier och 25 procent i räntebärande papper. Aktiedelen utgörs av Avanza ZERO och räntedelen utgörs av Spiltan Räntefond Sverige. Avanza ZERO är en passivt förvaltad aktiefond som i princip följer SIXRX (jag tror att man kan räkna med att Avanza ZERO går 0,737% sämre än SIXRX). Vidare är Avanza ZERO avgiftsfri. Spiltan Räntefond är en kort räntefond som placerar sina medel i räntebärande värdepapper utfärdade i svenska kronor. Den genomsnittliga löptiden för placeringarna, mätt på den totala fondförmögenheten, är maximalt 1 år. Spiltan Räntefonds förvaltningsavgift uppgår till 0,1%.

Jag ombalanserar vid relationerna 77/23 och 73/27. Om man inte ids hålla koll på denna relation föreslår jag att man ombalanserar två gånger per år, förslagsvis vid nyår och på sommaren precis innan man går på semester. I detta sammanhang skall man även komma ihåg att courtage inte utgår vid köp och försäljning av fonder.