Igår kväll svensk tid ägde Apples omtalade event rum. Det blev nya produkter/tjänster i tre olika produkt/tjänstekategorier, varav två var nya för Apple. Jag tänkte skriva ner lite tankar kring lanseringen.
iPhone 6/iPhone 6 Plus
Jag kan börja med att säga att om jag sålt världens populäraste telefon med högst betyg i user satisfactory undersökningar hade jag förmodligen inte ändrat mycket. Det är lätt för en kritiker att klanka ner på en sån här produkt med påpekanden om att "ingenting" är nytt. Vad jag ser är att en redan utmärkt produkt blivit bättre på förmodligen allt.
Att säga att de nya Retina HD-skärmarna inte är en stor grej är som att säga att steget upp till Retina inte var en stor grej. Det var det. Det säger inte mycket att säga att iPhone 6 är X mm tunnare än föregångaren. Som jag ser det blev en redan tunn telefon betydligt tunnare. Det är lite som steget 4S till 5, det är något man inte kan ta till sig genom att sitta och läsa specifikationer, det måste upplevas. iPhone 6 kommer kännas tunn och lätt relativt dess skärmstorlek. På detta ligger bättre kamera samt snabbare och mer avancerade anslutningar m.m. Sammantaget ser jag en telefon där användarupplevelsen förbättrats på alla plan. Typiskt Apple, fokus på den sammantagna användarupplevelsen, inte enskilda funktioner.
Större skärm är något som ensamt skulle driva på försäljningen. iPhone 6 Plus känns lite väl stor för min smak, detta är dock något jag är övertygad om att Asienmarknaden inte håller med om.
Jag tror iPhone 6 kommer sälja väldigt bra. Dels kommer den ta många androidanvändare som idag valt bort Apple p.g.a. skärmstorlek, men dels känns den som ett naturligt steg att uppgradera till, i synnerhet för de med 4S eller äldre modeller. Jag är övertygad om att iPhone 6 kommer innebära en massiv uppgraderingscykel i höst/vinter. Att helt skippa 32 gb varianten var helt brilliant. Många kommer lägga $100 extra för att hoppa upp ett steg. ASP kommer gå upp.
Apple Watch
Att säga Android var först att med smart watch är som att säga Microsoft var först med tablets. Apple Watch har en fundamentalt annorlunda approach än android, på gott eller ont återstår att se. Gissningsvis kommer detta tvinga tillbaka androidtillverkare till ritbordet (och Samsung till kopiatorn). Apple Watch är idag lite som iPad var när iPad:en var ny. Det är en produkt med glasskärm och viss funktionalitet som ingen riktigt vet vad man ska göra med. Vilka användningsområden den kommer få och vilka applikationer som kommer bli populära får framtiden utvisa.
Apple Pay
Apple rullade också ut sin betalningsplattform, Apple Pay. Den verkar säker och enkel att använda på ett sätt som bara Apple kan erbjuda. Det är idag oklart hur detta kommer påverka den övre- och undre raden. Vad som är klart är dock att Apple Pay tagit världen ett stort steg närmare mobila betalningar och att detta kommer stärka Apples ekosystem ytterligare.
Sammantaget
För en månad sedan skrev jag ett inlägg som bl.a. handlade om höstens produktsläpp. Jag skrev då att jag skulle hålla utkik för två saker 1) att produkterna var ”bra” och att släppet inte var en fundamental missförståelse av ledningen och 2) att produkterna/tjänsterna stärkte ekosystemet. Hittills är jag nöjd med vad jag sett. iPhone 6 var en bra uppgradering. Apple Watch var riktigt spännande att få se, det ska bli intressant att se hur användningsområdet för denna produkt utvecklar sig. Apple Pay kommer stärka ekosystemet ytterligare. Sammantaget har gårdagens släpp helt klart potential.
onsdag 10 september 2014
tisdag 9 september 2014
Nya Apple
Sitter framför datorn. Genom min iPhone och ett par hörlurar lyssnar jag på U2:s nya album Songs of Innocence jag precis sett Tim Cook och Apple skänka bort till alla med ett iTuneskonto.
Det är svårt, det är omöjligt, att ta till sig det man sett under kvällens event. De nya telefonerna är inte bara större, de är bättre på alla sätt. Mycket bättre. Apple Pay kan komma revolutionera betalningar på sätt ingen idag kan föreställa sig. Världen har också fått se hur Apples smartwatch ser ut, en fundamentalt annan approach än vad android haft. Därjämte släpps iOS 8 om en vecka. Det finns potential här.
Det är svårt, det är omöjligt, att ta till sig det man sett under kvällens event. De nya telefonerna är inte bara större, de är bättre på alla sätt. Mycket bättre. Apple Pay kan komma revolutionera betalningar på sätt ingen idag kan föreställa sig. Världen har också fått se hur Apples smartwatch ser ut, en fundamentalt annan approach än vad android haft. Därjämte släpps iOS 8 om en vecka. Det finns potential här.
onsdag 3 september 2014
Sålt AAPL
Rubriken låter mer dramatisk än vad innehållet är.
Apple var enligt mig väldigt billig under väldigt lång tid och blev dessutom billig utan vettig anledning till att handlas ner (inga fundamentala förändringar som motiverade raset). När ett bolag med Apples kvalitet handlas ner till säg 6-8 gånger det utdelningsbara kassaflödet är det svårt (och dumt?) att inte köpa. Resultatet blev att jag köpte lite fler aktier än vad som egentligen var motiverat givet min portföljs storlek. Igår, efter de senaste månadernas uppgångar, utgjorde Apple 42 % av portföljen. Tanken från början var att behålla samtliga aktier och låta utspädning över tid lösa "problemet". Men när Apple utgjorde 42 % av portföljen och det näst största innehavet utgjorde 18 % (och jag för övrigt var nöjd med storleken på det näst största innehavet) bestämde jag mig för att minska en aning. Inte för att "ta hem vinst" eller andra dumheter, utan för att göra portföljen lite mindre dåligt balanserad. Detta var min första försäljning på cirka 20 månader, förhoppningsvis dröjer det minst lika länge till nästa gång.
Vad som skett är att jag minskat 12 procentenheter i Apple så innehavet minskat från 42 till 30 procent av det totala portföljvärdet. Dessa 12 procentenheter har jag flyttat till ett annat innehav som därmed ökat från 6 till 18 procent av det totala portföljvärdet.
Varför inte spara allt som kassa och vänta på nästa krasch? Både Fischer och Lynch säger ungefär att det är omöjligt att veta när nästa krasch kommer och att mer pengar sannolikt gått förlorade när folk förberett sig för "nästa krasch" än vad som faktiskt gått förlorat i de krascher vi haft. Bara för att det gått upp några år betyder inte att det måste gå ner snart. Med några hack i kurvan höll 70- och 80-talets uppgångar i sig i ca 20 år. Något sådant vore dumt att stå utanför.
Givet att Apple står inför en produktlansering som ledningen själva beskriver som den bästa på 25 år samt att Apple ligger på rekordlågt institutionellt ägande, kan detta komma att visa sig vara en försäljning av sällan skådat dålig timing. Den som lever får se.
Avslutningsvis vill jag ha sagt att jag även fortsättningsvis tror stenhårt på Apple och kommer fortsätta följa bolaget med samma intresse som tidigare.
Apple var enligt mig väldigt billig under väldigt lång tid och blev dessutom billig utan vettig anledning till att handlas ner (inga fundamentala förändringar som motiverade raset). När ett bolag med Apples kvalitet handlas ner till säg 6-8 gånger det utdelningsbara kassaflödet är det svårt (och dumt?) att inte köpa. Resultatet blev att jag köpte lite fler aktier än vad som egentligen var motiverat givet min portföljs storlek. Igår, efter de senaste månadernas uppgångar, utgjorde Apple 42 % av portföljen. Tanken från början var att behålla samtliga aktier och låta utspädning över tid lösa "problemet". Men när Apple utgjorde 42 % av portföljen och det näst största innehavet utgjorde 18 % (och jag för övrigt var nöjd med storleken på det näst största innehavet) bestämde jag mig för att minska en aning. Inte för att "ta hem vinst" eller andra dumheter, utan för att göra portföljen lite mindre dåligt balanserad. Detta var min första försäljning på cirka 20 månader, förhoppningsvis dröjer det minst lika länge till nästa gång.
Vad som skett är att jag minskat 12 procentenheter i Apple så innehavet minskat från 42 till 30 procent av det totala portföljvärdet. Dessa 12 procentenheter har jag flyttat till ett annat innehav som därmed ökat från 6 till 18 procent av det totala portföljvärdet.
Varför inte spara allt som kassa och vänta på nästa krasch? Både Fischer och Lynch säger ungefär att det är omöjligt att veta när nästa krasch kommer och att mer pengar sannolikt gått förlorade när folk förberett sig för "nästa krasch" än vad som faktiskt gått förlorat i de krascher vi haft. Bara för att det gått upp några år betyder inte att det måste gå ner snart. Med några hack i kurvan höll 70- och 80-talets uppgångar i sig i ca 20 år. Något sådant vore dumt att stå utanför.
Givet att Apple står inför en produktlansering som ledningen själva beskriver som den bästa på 25 år samt att Apple ligger på rekordlågt institutionellt ägande, kan detta komma att visa sig vara en försäljning av sällan skådat dålig timing. Den som lever får se.
Avslutningsvis vill jag ha sagt att jag även fortsättningsvis tror stenhårt på Apple och kommer fortsätta följa bolaget med samma intresse som tidigare.
onsdag 13 augusti 2014
Portföljavkastning (del 3)
I del 1 skrev jag att Internal Rate of Return (IRR) är det mest exakta sättet att beräkna portföljavkastning. Då avfärdade jag dock IRR snabbt som för komplicerat att tillämpa utan hjälpmedel och koncentrerade mig på några enkla sätt att uppskatta portföljavkastning.
I denna del tänkte jag att vi skulle titta lite närmare på Internal Rate of Return (IRR). Jag tänkte skriva lite om vad IRR är för något, hur det beräknas och hur man kan beräkna det med hjälpmedel.
Vad är IRR?
Internal Rate of Return, IRR, är en metod som vanligtvis används för att beräkna den förväntade lönsamheten av en investering. Syftet med metoden är att beräkna internräntan, d.v.s. investeringens avkastningsränta. I skolan brukar man få beräkna avkastningsräntan för flera projekt för att på så vis avgöra vilket projekt som har högst avkastningsränta, d.v.s. vilket projekt som förväntas vara lönsammast. IRR kan dock användas för att beräkna portföljavkastning också, vilket jag ska visa nedan. Vad som just är så bra med IRR är att metoden beaktar kassaflödenas timing.
Hur beräknar man IRR?
Man applicerar ovanstående formel. Beakta följande exempel. Du investerar 30.000 kr den 1 januari 2015, Du investerar ytterligare 50.000 kr den 1 januari 2016 och ytterligare 40.000 kr den 1 januari 2017. Den 1 januari 2018 har Du 150.000 kr på kontot. Om avkastningen varit konstant för alla tre investeringar under hela investeringsperioden, vad har investeringarna då avkastat per år?
Svaret är 12,13%, alltså att r = 0,1213.
I detta exempel är det dock bara en insättning per år, vilken är placerad den första varje år. När det blir väldigt många insättningar (spridda på olika datum) blir beräkningarna snabbt övermäktiga och kan inte längre beräknas på papper. Det är då hjälpmedel kommer in i bilden.
Hur beräknar man IRR med hjälpmedel?
IRR kan beräknas med flertalet hjälpmedel. Personligen använder jag dock Excel och kommer därför visa hur det fungerar.
Jag visar ett hypotetiskt exempel för att demonstrera hur det fungerar. Gör två kolumner enligt bild nedan.
Kolumn A innehåller datum och kolumn B innehåller värden. Den 1 januari 2013 började vi med 100.000 kr. Under året görs några insättningar enligt bild. Den 31 december 2013 finns exakt 225.000 kr på kontot. Notera dock att det utgående värdet, 225.000, är negativt. Det utgående värdet måste sättas som negativt (trots att det i verkligheten är positivt), för annars kommer ekvationen inte att balansera vilket resulterar i att Excel ger ett felmeddelande.
IRR beräknas med kommandot =XIRR. Skriv =XIRR, ange respektive kolumn, avskilj med semikolon, t.ex. =XIRR(F26:F38;E26:E38), så kommer Excel beräkna internräntan åt Dig. Som Du ser på bilden blir IRR i detta fall 11,62%.
Med Excel går det enkelt att beräkna IRR, utan hjälpmedel är det dock en mardröm.
Lycka till med beräkningarna!
I denna del tänkte jag att vi skulle titta lite närmare på Internal Rate of Return (IRR). Jag tänkte skriva lite om vad IRR är för något, hur det beräknas och hur man kan beräkna det med hjälpmedel.
Vad är IRR?
Internal Rate of Return, IRR, är en metod som vanligtvis används för att beräkna den förväntade lönsamheten av en investering. Syftet med metoden är att beräkna internräntan, d.v.s. investeringens avkastningsränta. I skolan brukar man få beräkna avkastningsräntan för flera projekt för att på så vis avgöra vilket projekt som har högst avkastningsränta, d.v.s. vilket projekt som förväntas vara lönsammast. IRR kan dock användas för att beräkna portföljavkastning också, vilket jag ska visa nedan. Vad som just är så bra med IRR är att metoden beaktar kassaflödenas timing.
Hur beräknar man IRR?
Man applicerar ovanstående formel. Beakta följande exempel. Du investerar 30.000 kr den 1 januari 2015, Du investerar ytterligare 50.000 kr den 1 januari 2016 och ytterligare 40.000 kr den 1 januari 2017. Den 1 januari 2018 har Du 150.000 kr på kontot. Om avkastningen varit konstant för alla tre investeringar under hela investeringsperioden, vad har investeringarna då avkastat per år?
Svaret är 12,13%, alltså att r = 0,1213.
I detta exempel är det dock bara en insättning per år, vilken är placerad den första varje år. När det blir väldigt många insättningar (spridda på olika datum) blir beräkningarna snabbt övermäktiga och kan inte längre beräknas på papper. Det är då hjälpmedel kommer in i bilden.
Hur beräknar man IRR med hjälpmedel?
IRR kan beräknas med flertalet hjälpmedel. Personligen använder jag dock Excel och kommer därför visa hur det fungerar.
Jag visar ett hypotetiskt exempel för att demonstrera hur det fungerar. Gör två kolumner enligt bild nedan.
Kolumn A innehåller datum och kolumn B innehåller värden. Den 1 januari 2013 började vi med 100.000 kr. Under året görs några insättningar enligt bild. Den 31 december 2013 finns exakt 225.000 kr på kontot. Notera dock att det utgående värdet, 225.000, är negativt. Det utgående värdet måste sättas som negativt (trots att det i verkligheten är positivt), för annars kommer ekvationen inte att balansera vilket resulterar i att Excel ger ett felmeddelande.
IRR beräknas med kommandot =XIRR. Skriv =XIRR, ange respektive kolumn, avskilj med semikolon, t.ex. =XIRR(F26:F38;E26:E38), så kommer Excel beräkna internräntan åt Dig. Som Du ser på bilden blir IRR i detta fall 11,62%.
Med Excel går det enkelt att beräkna IRR, utan hjälpmedel är det dock en mardröm.
Lycka till med beräkningarna!
måndag 11 augusti 2014
Portföljavkastning (del 2)
Detta är andra delen på min miniserie om portföljavkastning, om Du inte läst del 1, börja med den.
I förra inlägget gick jag igenom hur man kan beräkna och uppskatta portföljavkastning. Nu tänkte jag gå igenom vad man kan jämföra sig mot, vad en rimlig tidsperiod att mäta kan vara och lite vad man bör tänka på om man vill jämföra sig med någon annan investerare.
Vad kan man jämföra sig mot?
Det klassiska är att jämföra sig mot ett index. Vilket index man ska välja är dock inte självklart. Ska man välja ett svenskt index? Om ja, vilket? Ska man välja ett utländskt index? Om ja, vilket? Om man äger aktier i säg både svenska och amerikanska bolag, bör man då vikta ett svenskt och ett amerikanskt index för att mäta sin prestation? Som Du förmodligen börjar förstå finns det många frågor men inga självklara svar. "Svaren" tenderar också att vara personliga preferenser snarare än "riktiga svar".
Personligen känner jag inget behov av att jämföra mig med ett index, däremot är jag mycket intresserad av att mäta alternativkostnad. Vad jag menar med det är att jag gärna mäter min placeringsskicklighet mot ett utfall jag hade kunnat få om jag valt att inte placera mina pengar själv. Medan många väljer att jämföra sig mot SIXRX (som visar den genomsnittliga utvecklingen på Stockholmsbörsen inklusive utdelningar) väljer jag att jämföra mig mot SIX30RX (som visar utvecklingen av de 30 värdemässigt mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen inklusive utdelning). Anledningen till detta är att Avanza Zero följer SIX30RX.
Om tiden utvisar att jag är en riktigt oduglig placerare har jag inga problem med att lägga allt i Avanza Zero (vilket då sannolikt skulle ge mig högre avkastning).
Vad är en rimlig tidsperiod att mäta?
Man stämmer som regel av portföljen varje år, men ett år är dock på tok för kort tid för att få någon indikation på hur man presterat. Beroende på vem man frågar kommer svaren bli olika. 3 år? 5 år? 10 år? Personligen skulle jag säga att portföljen bör ha fått vara med om minst en allmän uppgång och en allmän nedgång på börsen innan man drar för stora slutsatser kring ens placeringsskicklighet. Anledningen till detta är att om man har en portfölj som rusar mer än index under uppgång, tenderar den också att ge tillbaka mer under nedgång. Omvänt kan man också ha en konservativ portfölj som inte hänger med börsen när kurserna rusar, men som inte heller tappar lika mycket som börsen när det vänder ner igen.
Vad bör man tänka på om man jämför sig själv med andra investerare?
På lite kortare sikt är det svårt att avgöra om en placerare varit skicklig eller om placeraren endast haft tur eller otur, i synnerhet när man endast tittar på avkastningen och inte hur den uppkommit. Ett billigt kvalitetsföretag kan bli ännu billigare och ett dyrt lågkvalitativt företag kan bli ännu dyrare. Kort sagt, eftersom investeringsverksamhet är förenat med ett visst mått av osäkerhet får man räkna med att lite vad som helst kan hända på kort sikt. Investeringsverksamhet är dock också förenat med ett stort mått av skicklighet varför skickliga investerare över tid kommer prestera bättre än sämre investerare.
Man kan inte jämföra avkastning med andra utan att först ta hänsyn till en mängd parametrar såsom risk, tidshorisont, mål, portföljsammansättning m.m. En ung person med 35-40 års placeringshorisont, en likgiltig inställning till volatilitet och som har möjlighet att förlora allt och börja om igen har helt andra förutsättningar än någon som sparat hela livet och snart ska gå i pension. Dessa två personer kommer således få svårt att jämföra avkastning med varandra på ett givande sätt.
Det viktigaste om man jämför sig med någon annan är dock att ge båda portföljerna tid att utvecklas. En aggressiv investeringsfilosofi, lite belåning och ett par bra/turligt tajmade köp i små halvspekulativa företag under gynnsamma marknadsförhållanden kan ge fantastisk avkastning under några månader eller år och vida överavkasta en försiktig och tråkig portfölj innehållande HM m.m. Under mindre gynnsamma marknadsförhållanden kommer dock sannolikt den försiktiga och tråkiga portföljen att tappa mindre än vad den mer aggressiva gör. Om man ska göra en någorlunda givande jämförelse behöver man således, precis som jag skrev ovan, ge portföljerna tid så båda får vara vara med om minst en allmän uppgång och en allmän nedgång på börsen innan man drar för stora slutsatser.
I förra inlägget gick jag igenom hur man kan beräkna och uppskatta portföljavkastning. Nu tänkte jag gå igenom vad man kan jämföra sig mot, vad en rimlig tidsperiod att mäta kan vara och lite vad man bör tänka på om man vill jämföra sig med någon annan investerare.
Vad kan man jämföra sig mot?
Det klassiska är att jämföra sig mot ett index. Vilket index man ska välja är dock inte självklart. Ska man välja ett svenskt index? Om ja, vilket? Ska man välja ett utländskt index? Om ja, vilket? Om man äger aktier i säg både svenska och amerikanska bolag, bör man då vikta ett svenskt och ett amerikanskt index för att mäta sin prestation? Som Du förmodligen börjar förstå finns det många frågor men inga självklara svar. "Svaren" tenderar också att vara personliga preferenser snarare än "riktiga svar".
Personligen känner jag inget behov av att jämföra mig med ett index, däremot är jag mycket intresserad av att mäta alternativkostnad. Vad jag menar med det är att jag gärna mäter min placeringsskicklighet mot ett utfall jag hade kunnat få om jag valt att inte placera mina pengar själv. Medan många väljer att jämföra sig mot SIXRX (som visar den genomsnittliga utvecklingen på Stockholmsbörsen inklusive utdelningar) väljer jag att jämföra mig mot SIX30RX (som visar utvecklingen av de 30 värdemässigt mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen inklusive utdelning). Anledningen till detta är att Avanza Zero följer SIX30RX.
Om tiden utvisar att jag är en riktigt oduglig placerare har jag inga problem med att lägga allt i Avanza Zero (vilket då sannolikt skulle ge mig högre avkastning).
Vad är en rimlig tidsperiod att mäta?
Man stämmer som regel av portföljen varje år, men ett år är dock på tok för kort tid för att få någon indikation på hur man presterat. Beroende på vem man frågar kommer svaren bli olika. 3 år? 5 år? 10 år? Personligen skulle jag säga att portföljen bör ha fått vara med om minst en allmän uppgång och en allmän nedgång på börsen innan man drar för stora slutsatser kring ens placeringsskicklighet. Anledningen till detta är att om man har en portfölj som rusar mer än index under uppgång, tenderar den också att ge tillbaka mer under nedgång. Omvänt kan man också ha en konservativ portfölj som inte hänger med börsen när kurserna rusar, men som inte heller tappar lika mycket som börsen när det vänder ner igen.
Vad bör man tänka på om man jämför sig själv med andra investerare?
På lite kortare sikt är det svårt att avgöra om en placerare varit skicklig eller om placeraren endast haft tur eller otur, i synnerhet när man endast tittar på avkastningen och inte hur den uppkommit. Ett billigt kvalitetsföretag kan bli ännu billigare och ett dyrt lågkvalitativt företag kan bli ännu dyrare. Kort sagt, eftersom investeringsverksamhet är förenat med ett visst mått av osäkerhet får man räkna med att lite vad som helst kan hända på kort sikt. Investeringsverksamhet är dock också förenat med ett stort mått av skicklighet varför skickliga investerare över tid kommer prestera bättre än sämre investerare.
Man kan inte jämföra avkastning med andra utan att först ta hänsyn till en mängd parametrar såsom risk, tidshorisont, mål, portföljsammansättning m.m. En ung person med 35-40 års placeringshorisont, en likgiltig inställning till volatilitet och som har möjlighet att förlora allt och börja om igen har helt andra förutsättningar än någon som sparat hela livet och snart ska gå i pension. Dessa två personer kommer således få svårt att jämföra avkastning med varandra på ett givande sätt.
Det viktigaste om man jämför sig med någon annan är dock att ge båda portföljerna tid att utvecklas. En aggressiv investeringsfilosofi, lite belåning och ett par bra/turligt tajmade köp i små halvspekulativa företag under gynnsamma marknadsförhållanden kan ge fantastisk avkastning under några månader eller år och vida överavkasta en försiktig och tråkig portfölj innehållande HM m.m. Under mindre gynnsamma marknadsförhållanden kommer dock sannolikt den försiktiga och tråkiga portföljen att tappa mindre än vad den mer aggressiva gör. Om man ska göra en någorlunda givande jämförelse behöver man således, precis som jag skrev ovan, ge portföljerna tid så båda får vara vara med om minst en allmän uppgång och en allmän nedgång på börsen innan man drar för stora slutsatser.
söndag 10 augusti 2014
Portföljavkastning (del 1)
Jag tänkte skriva en liten miniserie om portföljavkastning. Hur man mäter och jämför avkastning nämns lite här och var på bloggar, i kommentarer m.m. Jag tänkte nu ge min syn på saken.
I del 1 (denna del) kommer jag behandla främst hur man uppskattar portföljavkastning.
I del 2 kommer jag behandla vad man kan jämföra sig mot, vad en rimlig tidsperiod att mäta kan vara och lite vad man bör tänka på om man vill jämföra sig med någon annan investerare.
I del 3 kommer jag behandla IRR och hur det kan beräknas.
----------------------------------------
Inledning
En investerares totala portföljavkastning består av värdeförändringen på portföljen samt eventuella intäkter portföljen avkastat under investeringstiden. Givet att inga insättningar eller uttag gjorts under perioden är det enkelt att beräkna avkastningen:
((Utgående värde / Ingående värde)-1) x 100 = Avkastning (%)
Då jag misstänker att Du, precis som jag, gör insättningar och/eller uttag kan dock ovanstående formel bli ett tämligen odugligt mått på avkastning då insättningar kommer öka avkastningen och uttag kommer minska avkastningen trots att insättningar och uttag i verkligheten inte påverkar avkastningen överhuvudtaget.
Hur gör man då? Internräntemetoden (Internal Rate of Return) är det mest exakta sättet att beräkna avkastning eftersom internräntemetoden beaktar samtliga insättningar och uttag samt dess timing. Just insättningens eller uttagets timing har nämligen stor betydelse för avkastningen. Det beror på att en insättning till portföljen påverkar inte portföljens avkastning, men det som insättningen avkastar påverkar portföljens avkastning. Om Du t.ex. sätter in 10.000 kr i början på året kommer insättningen att arbeta för Dig (eller emot Dig beroende på hur investeringen utvecklas) under längre tid än om Du gjorde insättningen i slutet på året. I båda fallen har Du dock gjort lika stora insättningar, 10.000 kr, men beroende på när insättningen gjordes, timingen, kommer utfallen bli olika. Att tillämpa internräntemetoden är dock på tok för komplicerat för att göra utan hjälpmedel. Om man nödvändigtvis vill tillämpa internräntemetoden är mitt förslag att man köper passande mjukvara (datorprogram).
Vad gör man om man inte kan/vill tillämpa internräntemetoden? Jo, man uppskattar avkastningen. Jag kommer nu presentera två sätt att uppskatta avkastningen, båda sätten medför sina respektive för- och nackdelar.
Uppskattningsformeln (i brist på bättre namn)
Ett sätt, som både är enkelt och relativt exakt är följande formel:
((Utgående värde - 0,5 x Nettoinsättning) / (Ingående värde + 0,5 x Nettoinsättning)-1) x 100 = Avkastning (%)
Inledningsvis är uppgifterna att mata in i formeln lätta att få tag på, dessutom kan avkastningen beräknas för hand utan avancerade hjälpmedel. Beräkningen jämför utgående- och ingående värde och justerar för nettoinsättningar i portföljen. Eftersom hälften av nettoinsättningarna subtraheras från det utgående värdet och hälften av nettoinsättningarna adderas till det ingående värdet skapas en mittpunkt och man behöver då inte närmare beakta när de olika insättningarna skett. Formeln blir "mer exakt" om insättningarna sker relativt periodiskt och att de inte är "för stora" i förhållande till portföljvärdet (helst understigande 10%). Formeln blir på samma sätt "mindre exakt" om stora insättningar eller uttag, i förhållande till portföljvärdet, görs vid enstaka tillfällen, i synnerhet i början eller slutet av året.
Time-Weighted returns
Det andra sättet att uppskatta avkastning som jag tänkte presentera är Time-Weighted returns. Denna metod är användbar om det t.ex. sker stora insättningar eller uttag i förhållande till portföljvärdet. Denna formel är enkel, men aningen mer tidskrävande att applicera än uppskattningsformeln ovan. Med Time-Weighted returns bryter man upp tidsperioden (ofta året) i underperioder och beräknar var underperiod för sig. Förslagsvis bryter man varje underperiod precis vid en stor insättning eller ett stort uttag. Dessa underperioder länkas sedan för att skapa en totalavkastning för hela perioden. Jag delar upp formeln utifrån fyra kvartal:
(((Utgående värde Q1 - Nettoinsättningar Q1) / Ingående värde Q1) -1) x 100 = Avkastning Q1 (%)
(((Utgående värde Q2 - Nettoinsättningar Q2) / Ingående värde Q2) -1) x 100 = Avkastning Q2 (%)
(((Utgående värde Q3 - Nettoinsättningar Q3) / Ingående värde Q3) -1) x 100 = Avkastning Q3 (%)
(((Utgående värde Q4 - Nettoinsättningar Q4) / Ingående värde Q4) -1) x 100 = Avkastning Q4 (%)
Totalavkastningen beräknas slutligen genom att:
((1+ Avkastning Q1) × (1 + Avkastning Q2) × (1 + Avkastning Q3) × (1 + Avkastning Q4) – 1) × 100 = Avkastning (%)
I den sista beräkningen används procent som decimaltal, alltså 1+Avkastning Q1 kan exempelvis bli 1,00 + 0,02.
Time-Weighted returns blir mest exakt när var underperiod sätts samma dag som en insättning eller uttag görs. Om sådan data är svårtillgänglig eller om det exempelvis blir på tok för många transaktioner, skulle man kunna bryta av vid varje månadsslut eller t.ex. efter varje kvartal beroende på hur ens insättningar och uttag ser ut. Uppskattningen tenderar dock bli mindre exakt ju mer godtyckligt underperioderna indelas.
Slutord
Det är inte självklart hur man ska beräkna (uppskatta) portföljavkastning. Olika metoder har sina respektive för- och nackdelar. Ett gemensamt tema är dock att mer tidskrävande och komplexa formler brukar uppskatta avkastningen bättre än vad enkla formler gör. Man måste dock sätta sig ner själv och fundera över vad det är man vill mäta, hur ens portfölj samt insättningar och uttag ser ut för att sammantaget försöka avgöra vilken formel som passar en bäst.
Om man har en väldigt stor portfölj relativt sina insättningar skulle man kunna använda den formel jag angav i början av inlägget - ((Utgående värde / Ingående värde)-1)x100 = Avkastning (%) - eftersom man då kan tycka att insättningarna är relativt försumbara i förhållande till portföljstorleken.
Eftersom jag tillämpar månatliga inköp (vilket är "väldigt periodiskt") som är ungefär lika stora och att varje inköp motsvarar en bra bit mindre än 10% av portföljvärdet faller sig uppskattningsformeln som ett bra alternativ för mig. Jag skulle kunna överväga att bryta upp Time-Weighted returns i tolv underperioder, men som Du förstår innebär det också mer arbete.
---------------------
Tillägg
Efter en mycket konstruktiv kommentar från Ingenjorsliv där han/hon tillhandahöll en sjättegradsekvation och menade att man med enkla medel kan konstruera en tolftegradsekvation på samma sätt och därmed uppskatta portföljavkastning skred jag till verket. Jag har trots allt en ledig helg med lite tid att fylla.
IB och UB för respektive år hade jag sedan tidigare. Jag inhämtade exakt kassaflödeshistorisk från transaktionshistoriken hos Avanza och summerade denna på månadsbasis. Jag skapade sedan en tabell i mitt excelark där jag la in IB, UB samt nettoinsättningar per månad för den tid jag haft igång min ISK. Jag konstruerade därefter en tolftegradsekvation och löste ut (x^12)-1. Proceduren upprepades för åren min ISK varit igång, d.v.s. 2012-2014.
Om vi utgår från att Avanzas beräkning är korrekt blir det enligt följande. Med mina siffror felade (underpresterade) tolftegradsekvationen med i snitt 0,79 procentenheter per år. Med samma siffror felade (underpresterade) min klart mycket enklare uppskattningsformel med 1,69 procentenheter per år. Tolftegradsekvationen gav alltså mig (behöver inte nödvändigtvis gälla Dig) en bättre uppskattning än "uppskattningsformeln".
Om man gör månatliga inköp och inte är rädd för lite mattematik är detta ett praktiskt sätt att uppskatta avkastningen. Man behöver bara lösa en formel och så är allt klart.
Formeln är enligt följande:
IB*x^12+M1*x^11+M2*x^10+M3*x^9+M4*x^8+M5*x^7+M6*x^6+M7*x^5+M8*x^4+M9*x^3+M10*x^2+M11*x^1+M12-UB=0, varefter (x^12)-1= Avkastning i decimalform.
IB är ingående balans för perioden, UB är utgående balans för perioden, M1-M12 är nettoinsättningar för respektive månad under perioden (vanligtvis jan-dec).
I del 1 (denna del) kommer jag behandla främst hur man uppskattar portföljavkastning.
I del 2 kommer jag behandla vad man kan jämföra sig mot, vad en rimlig tidsperiod att mäta kan vara och lite vad man bör tänka på om man vill jämföra sig med någon annan investerare.
I del 3 kommer jag behandla IRR och hur det kan beräknas.
----------------------------------------
Inledning
En investerares totala portföljavkastning består av värdeförändringen på portföljen samt eventuella intäkter portföljen avkastat under investeringstiden. Givet att inga insättningar eller uttag gjorts under perioden är det enkelt att beräkna avkastningen:
((Utgående värde / Ingående värde)-1) x 100 = Avkastning (%)
Då jag misstänker att Du, precis som jag, gör insättningar och/eller uttag kan dock ovanstående formel bli ett tämligen odugligt mått på avkastning då insättningar kommer öka avkastningen och uttag kommer minska avkastningen trots att insättningar och uttag i verkligheten inte påverkar avkastningen överhuvudtaget.
Hur gör man då? Internräntemetoden (Internal Rate of Return) är det mest exakta sättet att beräkna avkastning eftersom internräntemetoden beaktar samtliga insättningar och uttag samt dess timing. Just insättningens eller uttagets timing har nämligen stor betydelse för avkastningen. Det beror på att en insättning till portföljen påverkar inte portföljens avkastning, men det som insättningen avkastar påverkar portföljens avkastning. Om Du t.ex. sätter in 10.000 kr i början på året kommer insättningen att arbeta för Dig (eller emot Dig beroende på hur investeringen utvecklas) under längre tid än om Du gjorde insättningen i slutet på året. I båda fallen har Du dock gjort lika stora insättningar, 10.000 kr, men beroende på när insättningen gjordes, timingen, kommer utfallen bli olika. Att tillämpa internräntemetoden är dock på tok för komplicerat för att göra utan hjälpmedel. Om man nödvändigtvis vill tillämpa internräntemetoden är mitt förslag att man köper passande mjukvara (datorprogram).
Vad gör man om man inte kan/vill tillämpa internräntemetoden? Jo, man uppskattar avkastningen. Jag kommer nu presentera två sätt att uppskatta avkastningen, båda sätten medför sina respektive för- och nackdelar.
Uppskattningsformeln (i brist på bättre namn)
Ett sätt, som både är enkelt och relativt exakt är följande formel:
((Utgående värde - 0,5 x Nettoinsättning) / (Ingående värde + 0,5 x Nettoinsättning)-1) x 100 = Avkastning (%)
Inledningsvis är uppgifterna att mata in i formeln lätta att få tag på, dessutom kan avkastningen beräknas för hand utan avancerade hjälpmedel. Beräkningen jämför utgående- och ingående värde och justerar för nettoinsättningar i portföljen. Eftersom hälften av nettoinsättningarna subtraheras från det utgående värdet och hälften av nettoinsättningarna adderas till det ingående värdet skapas en mittpunkt och man behöver då inte närmare beakta när de olika insättningarna skett. Formeln blir "mer exakt" om insättningarna sker relativt periodiskt och att de inte är "för stora" i förhållande till portföljvärdet (helst understigande 10%). Formeln blir på samma sätt "mindre exakt" om stora insättningar eller uttag, i förhållande till portföljvärdet, görs vid enstaka tillfällen, i synnerhet i början eller slutet av året.
Time-Weighted returns
Det andra sättet att uppskatta avkastning som jag tänkte presentera är Time-Weighted returns. Denna metod är användbar om det t.ex. sker stora insättningar eller uttag i förhållande till portföljvärdet. Denna formel är enkel, men aningen mer tidskrävande att applicera än uppskattningsformeln ovan. Med Time-Weighted returns bryter man upp tidsperioden (ofta året) i underperioder och beräknar var underperiod för sig. Förslagsvis bryter man varje underperiod precis vid en stor insättning eller ett stort uttag. Dessa underperioder länkas sedan för att skapa en totalavkastning för hela perioden. Jag delar upp formeln utifrån fyra kvartal:
(((Utgående värde Q1 - Nettoinsättningar Q1) / Ingående värde Q1) -1) x 100 = Avkastning Q1 (%)
(((Utgående värde Q2 - Nettoinsättningar Q2) / Ingående värde Q2) -1) x 100 = Avkastning Q2 (%)
(((Utgående värde Q3 - Nettoinsättningar Q3) / Ingående värde Q3) -1) x 100 = Avkastning Q3 (%)
(((Utgående värde Q4 - Nettoinsättningar Q4) / Ingående värde Q4) -1) x 100 = Avkastning Q4 (%)
Totalavkastningen beräknas slutligen genom att:
((1+ Avkastning Q1) × (1 + Avkastning Q2) × (1 + Avkastning Q3) × (1 + Avkastning Q4) – 1) × 100 = Avkastning (%)
I den sista beräkningen används procent som decimaltal, alltså 1+Avkastning Q1 kan exempelvis bli 1,00 + 0,02.
Time-Weighted returns blir mest exakt när var underperiod sätts samma dag som en insättning eller uttag görs. Om sådan data är svårtillgänglig eller om det exempelvis blir på tok för många transaktioner, skulle man kunna bryta av vid varje månadsslut eller t.ex. efter varje kvartal beroende på hur ens insättningar och uttag ser ut. Uppskattningen tenderar dock bli mindre exakt ju mer godtyckligt underperioderna indelas.
Slutord
Det är inte självklart hur man ska beräkna (uppskatta) portföljavkastning. Olika metoder har sina respektive för- och nackdelar. Ett gemensamt tema är dock att mer tidskrävande och komplexa formler brukar uppskatta avkastningen bättre än vad enkla formler gör. Man måste dock sätta sig ner själv och fundera över vad det är man vill mäta, hur ens portfölj samt insättningar och uttag ser ut för att sammantaget försöka avgöra vilken formel som passar en bäst.
Om man har en väldigt stor portfölj relativt sina insättningar skulle man kunna använda den formel jag angav i början av inlägget - ((Utgående värde / Ingående värde)-1)x100 = Avkastning (%) - eftersom man då kan tycka att insättningarna är relativt försumbara i förhållande till portföljstorleken.
Eftersom jag tillämpar månatliga inköp (vilket är "väldigt periodiskt") som är ungefär lika stora och att varje inköp motsvarar en bra bit mindre än 10% av portföljvärdet faller sig uppskattningsformeln som ett bra alternativ för mig. Jag skulle kunna överväga att bryta upp Time-Weighted returns i tolv underperioder, men som Du förstår innebär det också mer arbete.
---------------------
Tillägg
Efter en mycket konstruktiv kommentar från Ingenjorsliv där han/hon tillhandahöll en sjättegradsekvation och menade att man med enkla medel kan konstruera en tolftegradsekvation på samma sätt och därmed uppskatta portföljavkastning skred jag till verket. Jag har trots allt en ledig helg med lite tid att fylla.
IB och UB för respektive år hade jag sedan tidigare. Jag inhämtade exakt kassaflödeshistorisk från transaktionshistoriken hos Avanza och summerade denna på månadsbasis. Jag skapade sedan en tabell i mitt excelark där jag la in IB, UB samt nettoinsättningar per månad för den tid jag haft igång min ISK. Jag konstruerade därefter en tolftegradsekvation och löste ut (x^12)-1. Proceduren upprepades för åren min ISK varit igång, d.v.s. 2012-2014.
Om vi utgår från att Avanzas beräkning är korrekt blir det enligt följande. Med mina siffror felade (underpresterade) tolftegradsekvationen med i snitt 0,79 procentenheter per år. Med samma siffror felade (underpresterade) min klart mycket enklare uppskattningsformel med 1,69 procentenheter per år. Tolftegradsekvationen gav alltså mig (behöver inte nödvändigtvis gälla Dig) en bättre uppskattning än "uppskattningsformeln".
Om man gör månatliga inköp och inte är rädd för lite mattematik är detta ett praktiskt sätt att uppskatta avkastningen. Man behöver bara lösa en formel och så är allt klart.
Formeln är enligt följande:
IB*x^12+M1*x^11+M2*x^10+M3*x^9+M4*x^8+M5*x^7+M6*x^6+M7*x^5+M8*x^4+M9*x^3+M10*x^2+M11*x^1+M12-UB=0, varefter (x^12)-1= Avkastning i decimalform.
IB är ingående balans för perioden, UB är utgående balans för perioden, M1-M12 är nettoinsättningar för respektive månad under perioden (vanligtvis jan-dec).
lördag 9 augusti 2014
Inför Apple Q4 2014 och höstens produktsläpp
Nu är det förvisso över två månader kvar till Apples Q4 2014, men jag har en ledig helg och tycker i övrigt det passar bra att skriva ner lite tankar inför rapporten och höstens produktsläpp. Apple Q4 2014 är inte inbokad än, men jag förväntar mig att den kommer släppas säg 25 oktober 2014 +/- fem dagar.
Under förmiddagen har jag uppdaterat Apple i mitt excelark så samtliga värden är splitjusterade.
Q1-Q3 2014 har sammantaget utvecklats enligt följande jämfört med motsvarande period förra året:
Detta är enligt mig stabila ökningar; ökningar på både övre och nedre linjen samt att OE hänger med EPS på ett bra sätt.
Mina förväntningar/förhoppningar inför Q4 2014
Apples EPS TTM uppgår för närvarande till $6,21. Min förväntning/förhoppning är att EPS och OE ökar med 10% under Q4. Det skulle göra Apples intjäning (EPS) under 2014 landar på $6,33. Vidare vill jag se att antalet sålda iPhones ökar med 10% och att i synnerhet iTunes/Software/Services fortsätter att växa stabilt (minst +10%).
Tankar inför kommande produktsläpp
Apple har hype'at 2014-års produktsläpp, vilket är ett väldigt ovanligt beteende för Apple, i vart fall om man jämför med hur man hanterat produktsläpp tidigare. Både Tim Cook och Eddy Cue har vid olika tillfällen indikerat att produktsläppet 2014 kommer vara det bästa på 25 år. Eddy Cue sa nu senast att "Later this year, we've got the best product pipeline that I've seen at Apple in my 25 years at Apple" (källa). Detta är ett väldigt kraftfullt uttalande då Apple under de senaste 25 åren släppt många produkter som är allmänt erkända som mycket bra produkter, t.ex. iPod, iMac, MacBook Air, iPhone och iPad.
Om vi talar helt nya produkter och tjänster har det spekulerats om iTV, iWatch och något sätt att revolutionera elektroniska betalningar. Apple kan dock komma med något helt annat, företaget har överraskat tidigare.
Vad jag vill se / kommer hålla utkik efter är två saker: 1) att Apples nästa produktsläpp av nya produktkategorier/tjänstekategorier (när det nu sker) blir "bra", så det hela inte varit en fundamental missförståelse av ledningen och 2) att produkterna/tjänsterna stärker Apples ekosystem samt hjälper till att ytterligare differentiera Apples produkter från konkurrenternas. Så länge man kan differentiera sina produkter/tjänster på ett bra sätt kan man hålla uppe marginalerna. När man inte kan differentiera sina produkter/tjänster på ett bra sätt kommer man tids nog (precis som jag skrev igår) behöva börja konkurrera med pris, vilket inte är roligt. Som jag skrev igår tycker jag Samsung är på väg åt detta håll såvida man inte lyckas vända skutan.
Apples värdering
Om man gör ett någorlunda realistiskt antagande om att Apple gör sitt bästa helår någonsin och landar på säg EPS $6,35 skulle detta med en x15 vinstmultipel (vilket jag anser vara konservativt för att kvalitetsföretag som Apple) innebära att ett rimligt inköpspris skulle ligga runt $95 per aktie. Då Apple för närvarande handlas runt dessa nivåer får jag väl börja vänja mig vid tanken att Apple-rean är över för denna gång.
Om man vill komma in i detta kvalitetsbolag och är både långsiktig och volatilitetstålig anser jag inte man gör bort sig om man köper Apple runt $95. Det hade dock naturligtvis varit bättre att ha köpt typ när som helst under de senaste 18 månaderna då de flesta spådde Apples snara undergång.
Under den senaste dommedagsvågen köpte jag mina billigaste aktier vid det månatliga inköpet juni 2013, då jag fick möjlighet att köpa för $57 per aktie. Stort tack till Dig som sålde dem :)
Under förmiddagen har jag uppdaterat Apple i mitt excelark så samtliga värden är splitjusterade.
Q1-Q3 2014 har sammantaget utvecklats enligt följande jämfört med motsvarande period förra året:
- Omsättning: +5,4%
- OCF: +6,2%
- OE: +10,3%
- EPS: +12,0%
Detta är enligt mig stabila ökningar; ökningar på både övre och nedre linjen samt att OE hänger med EPS på ett bra sätt.
Mina förväntningar/förhoppningar inför Q4 2014
Apples EPS TTM uppgår för närvarande till $6,21. Min förväntning/förhoppning är att EPS och OE ökar med 10% under Q4. Det skulle göra Apples intjäning (EPS) under 2014 landar på $6,33. Vidare vill jag se att antalet sålda iPhones ökar med 10% och att i synnerhet iTunes/Software/Services fortsätter att växa stabilt (minst +10%).
Tankar inför kommande produktsläpp
Apple har hype'at 2014-års produktsläpp, vilket är ett väldigt ovanligt beteende för Apple, i vart fall om man jämför med hur man hanterat produktsläpp tidigare. Både Tim Cook och Eddy Cue har vid olika tillfällen indikerat att produktsläppet 2014 kommer vara det bästa på 25 år. Eddy Cue sa nu senast att "Later this year, we've got the best product pipeline that I've seen at Apple in my 25 years at Apple" (källa). Detta är ett väldigt kraftfullt uttalande då Apple under de senaste 25 åren släppt många produkter som är allmänt erkända som mycket bra produkter, t.ex. iPod, iMac, MacBook Air, iPhone och iPad.
Om vi talar helt nya produkter och tjänster har det spekulerats om iTV, iWatch och något sätt att revolutionera elektroniska betalningar. Apple kan dock komma med något helt annat, företaget har överraskat tidigare.
Vad jag vill se / kommer hålla utkik efter är två saker: 1) att Apples nästa produktsläpp av nya produktkategorier/tjänstekategorier (när det nu sker) blir "bra", så det hela inte varit en fundamental missförståelse av ledningen och 2) att produkterna/tjänsterna stärker Apples ekosystem samt hjälper till att ytterligare differentiera Apples produkter från konkurrenternas. Så länge man kan differentiera sina produkter/tjänster på ett bra sätt kan man hålla uppe marginalerna. När man inte kan differentiera sina produkter/tjänster på ett bra sätt kommer man tids nog (precis som jag skrev igår) behöva börja konkurrera med pris, vilket inte är roligt. Som jag skrev igår tycker jag Samsung är på väg åt detta håll såvida man inte lyckas vända skutan.
Apples värdering
Om man gör ett någorlunda realistiskt antagande om att Apple gör sitt bästa helår någonsin och landar på säg EPS $6,35 skulle detta med en x15 vinstmultipel (vilket jag anser vara konservativt för att kvalitetsföretag som Apple) innebära att ett rimligt inköpspris skulle ligga runt $95 per aktie. Då Apple för närvarande handlas runt dessa nivåer får jag väl börja vänja mig vid tanken att Apple-rean är över för denna gång.
Om man vill komma in i detta kvalitetsbolag och är både långsiktig och volatilitetstålig anser jag inte man gör bort sig om man köper Apple runt $95. Det hade dock naturligtvis varit bättre att ha köpt typ när som helst under de senaste 18 månaderna då de flesta spådde Apples snara undergång.
Under den senaste dommedagsvågen köpte jag mina billigaste aktier vid det månatliga inköpet juni 2013, då jag fick möjlighet att köpa för $57 per aktie. Stort tack till Dig som sålde dem :)
fredag 8 augusti 2014
Tankar om Samsung
Under de senaste åren har jag skrivit ett och annat inlägg om Apple. Samsung har då främst nämnts i jämförande syfte eftersom Apple och Samsung i allt väsentligt delar smartphonemarknaden mellan sig. Nu tänkte jag skriva lite om mina tankar om Samsung. För tydlighetens skull, när jag skriver Samsung avses Samsung Electronics.
Precis som jag skrev i november förra året är endast ca 1/3 av Samsungs smartphoneförsäljning i ”high-end”-segmentet, d.v.s. smartphones som man rimligen skulle kunna säga konkurrerar med iPhone. Jag skrev då också om att Samsungs high-end-segment för närvarande inte växer. Här om dagen nämnde jag i korthet ett problem som Samsung har. Det är att samtidigt som man har svårt att konkurrera med Apple i high-end-segmentet (Apple säljer allt fler iPhones medan Samsung inte ser någon tillväxt bland sina exklusivare modeller) har Samsung även svårt att konkurrera med de lokala asiatiska företagen i budgetsegmentet. Som jag skrev här om dagen har Xiaomi ”gått om” Samsung i Kina, d.v.s. har för första gången fler shipments än Samsung i Kina. Detsamma har hänt i Indien där Micromax gått om Samsung. Samsung kläms alltså mellan high- och low-end segmenten och tvingas sakta men säkert in mellan dessa.
Under Q1 2012 ökade Samsung försäljningen i segmentet IT&Mobile med ca 90%. Från dessa 90% har det gått stadigt utför och under de två senaste kvartalen (Q1 och Q2 2014) har segmentet fått erfara negativ tillväxt, nu senast med ca -25%. Under ungefär samma tid (ca år 2012-2014) började vinstmarginalen för IT&Mobile-segmentet att stabilisera sig runt ca 17-20%, för att nu under det senaste kvartalet dippa ner till ca 15%. Från Q1 2010 fram till idag har IT&Mobile-segmentet ökat från ca 25% av Samsungs omsättning till ca 50% av Samsungs omsättning. Segmentet har under samma tid gått från säg 25% av Samsungs vinst till att idag uppta ca 60% av Samsungs vinst.
Sammanfattningsvis går alltså Samsungs försäljning stadigt utför samtidigt som bolaget byggt upp ett beroende av IT&Mobile-segmentet på så sätt att segmentet idag står för ca 50% av bolagets omsättning och ca 60% av bolagets vinst.
Vad är det som gör att det börjat gå utför för Samsung? Min förklaring (vilken sannolikt många delar med mig) är att Samsung inte kan differentiera sina produkter på ett vettigt sätt. Till skillnad från Apple har Samsung misslyckats med att differentiera mjukvara och tjänster från konkurrenterna (att packa Samsung GALAXY S5 full med freebies, för att sedan snabbt få sänka priset vittnar delvis om detta). Apple differentierar sin hårdvara delvis genom att köra mjukvara (iOS) som bara är tillgänglig på Apple-hårdvara. Samsung kan inte göra detta för bolaget har ingen mjukvarubaserad differentiering. När man inte kan differentiera sina produkter kommer man tids nog behöva konkurrera med pris, vilket inte är speciellt roligt.
Vart är Samsung påväg? Detta är en svår och mycket spekulativ fråga, men ett sätt att leta vägledning är att se vad som hänt med andra hårdvarutillverkare som har svårt att differentiera sina produkter. T.ex. Acer, Asus, BlackBerry, HP, HTC, Lenovo, LG, Motorola, Nokia, Panasonic, Sharp, Sony och Toshiba har idag marginaler runt säg -3% till +5%. Marginalerna varierar lite, men det ger en indikation vad som händer med elektronisk hårdvara med differentieringsproblem – det blir ett s.k. race to the bottom. Jag säger inte att Samsungs vinstmarginal kommer dyka från 15% ner till ca 5% över en natt, men om bolaget inte hittar sätt att differentiera sina produkter är det ett sannolikt utfall över tid.
I vart fall när det gäller vanliga datorer har pengarna historiskt hamnat hos den som tillverkar mjukvara, medan den svårdifferentierade hårdvaran får konkurrera med pris, jämför Microsoft kontra samtliga ovan nämnda företag som idag har väldigt tunna marginaler.
Samsung har dock fler problem. Samsung består av fyra segment: Consumer Electronics, Display, IT&Mobile och Semiconductor. Samsung köper en hel del komponenter av sig själv (jag vet inte hur mycket). I takt med att mobilförsäljningen sjunker kommer IT&Mobile även dra ner Display och Semiconductor eftersom dessa enheter säljer komponenter till IT&Mobile. Ett slag mot Samsungs mobilförsäljning slår således inte bara mot just IT&Mobile, utan även mot Display och Semiconductor (alltså, mer eller mindre hela företaget).
Samsung har alltid haft lägre marginaler än Apple, men på senare år har bolaget ändå tagit lite över 50% av vinsterna i smartphonesegmentet (se mitt inlägg från november 2013). Detta p.g.a. att man helt enkelt sålt fler enheter än Apple. Jag tror dock (i linje med vart Samsungs smartphoneförsäljning nu pekar) att Samsung kommer sälja färre och färre enheter i takt med att de lokala asiatiska företagen erbjuder bättre och bättre budgettelefoner. Att Samsung tjänat bra med pengar i IT&Mobile-segmentet anser jag bero i huvudsak på två faktorer, dels att det varit kraftig tillväxt i marknaden och dels att man kunnat använda sig av stordriftsfördelar. Om min teori stämmer kommer dock dessa två faktorer sakta eroderas över tid.
Kan Samsung ta sig ur problemet? Jag menar på inget sätt att Samsung kommer gå under, för det kommer företaget inte göra. Jag tror dock att Samsung, över tid, kommer få se sina marginaler sakta men säkert pressas ner mot övriga hårdvarutillverkare i elektronikbranschen. Samsung kan naturligtvis börja ta mjukvara och tjänster mer seriöst och på så sätt addera värde till sina produkter och samtidigt differentiera dem. Bolaget har t.ex. börjat utveckla Tizen (även om man inte hört mycket från det projektet på senare tid). Att introducera Tizen (eller annat operativsystem) är dock lättare sagt än gjort. Det är faktiskt mycket svårt och vållar flertalet svårlösta problem. För det första blir de Samsungkunder som sitter med en Androidtelefon sannolikt inte glada när företaget ger dem kalla handen och börjar satsa för fullt på Tizen. Ett annat problem är att folk som köper smartphones vill kunna ladda ner appar. Att dra igång en Samsung AppStore med hundratusentals appar är inget man gör i en handvändning (och nej, man kan inte betala apptillverkare för att utveckla appar, fråga Microsoft). Därutöver kommer problemet med att faktiskt utveckla operativsystemet, vilket inte är lätt.
Så i korthet, Samsung har en del utmaningar att ta sig an de närmaste åren.
Precis som jag skrev i november förra året är endast ca 1/3 av Samsungs smartphoneförsäljning i ”high-end”-segmentet, d.v.s. smartphones som man rimligen skulle kunna säga konkurrerar med iPhone. Jag skrev då också om att Samsungs high-end-segment för närvarande inte växer. Här om dagen nämnde jag i korthet ett problem som Samsung har. Det är att samtidigt som man har svårt att konkurrera med Apple i high-end-segmentet (Apple säljer allt fler iPhones medan Samsung inte ser någon tillväxt bland sina exklusivare modeller) har Samsung även svårt att konkurrera med de lokala asiatiska företagen i budgetsegmentet. Som jag skrev här om dagen har Xiaomi ”gått om” Samsung i Kina, d.v.s. har för första gången fler shipments än Samsung i Kina. Detsamma har hänt i Indien där Micromax gått om Samsung. Samsung kläms alltså mellan high- och low-end segmenten och tvingas sakta men säkert in mellan dessa.
Under Q1 2012 ökade Samsung försäljningen i segmentet IT&Mobile med ca 90%. Från dessa 90% har det gått stadigt utför och under de två senaste kvartalen (Q1 och Q2 2014) har segmentet fått erfara negativ tillväxt, nu senast med ca -25%. Under ungefär samma tid (ca år 2012-2014) började vinstmarginalen för IT&Mobile-segmentet att stabilisera sig runt ca 17-20%, för att nu under det senaste kvartalet dippa ner till ca 15%. Från Q1 2010 fram till idag har IT&Mobile-segmentet ökat från ca 25% av Samsungs omsättning till ca 50% av Samsungs omsättning. Segmentet har under samma tid gått från säg 25% av Samsungs vinst till att idag uppta ca 60% av Samsungs vinst.
Sammanfattningsvis går alltså Samsungs försäljning stadigt utför samtidigt som bolaget byggt upp ett beroende av IT&Mobile-segmentet på så sätt att segmentet idag står för ca 50% av bolagets omsättning och ca 60% av bolagets vinst.
Vad är det som gör att det börjat gå utför för Samsung? Min förklaring (vilken sannolikt många delar med mig) är att Samsung inte kan differentiera sina produkter på ett vettigt sätt. Till skillnad från Apple har Samsung misslyckats med att differentiera mjukvara och tjänster från konkurrenterna (att packa Samsung GALAXY S5 full med freebies, för att sedan snabbt få sänka priset vittnar delvis om detta). Apple differentierar sin hårdvara delvis genom att köra mjukvara (iOS) som bara är tillgänglig på Apple-hårdvara. Samsung kan inte göra detta för bolaget har ingen mjukvarubaserad differentiering. När man inte kan differentiera sina produkter kommer man tids nog behöva konkurrera med pris, vilket inte är speciellt roligt.
Vart är Samsung påväg? Detta är en svår och mycket spekulativ fråga, men ett sätt att leta vägledning är att se vad som hänt med andra hårdvarutillverkare som har svårt att differentiera sina produkter. T.ex. Acer, Asus, BlackBerry, HP, HTC, Lenovo, LG, Motorola, Nokia, Panasonic, Sharp, Sony och Toshiba har idag marginaler runt säg -3% till +5%. Marginalerna varierar lite, men det ger en indikation vad som händer med elektronisk hårdvara med differentieringsproblem – det blir ett s.k. race to the bottom. Jag säger inte att Samsungs vinstmarginal kommer dyka från 15% ner till ca 5% över en natt, men om bolaget inte hittar sätt att differentiera sina produkter är det ett sannolikt utfall över tid.
I vart fall när det gäller vanliga datorer har pengarna historiskt hamnat hos den som tillverkar mjukvara, medan den svårdifferentierade hårdvaran får konkurrera med pris, jämför Microsoft kontra samtliga ovan nämnda företag som idag har väldigt tunna marginaler.
Samsung har dock fler problem. Samsung består av fyra segment: Consumer Electronics, Display, IT&Mobile och Semiconductor. Samsung köper en hel del komponenter av sig själv (jag vet inte hur mycket). I takt med att mobilförsäljningen sjunker kommer IT&Mobile även dra ner Display och Semiconductor eftersom dessa enheter säljer komponenter till IT&Mobile. Ett slag mot Samsungs mobilförsäljning slår således inte bara mot just IT&Mobile, utan även mot Display och Semiconductor (alltså, mer eller mindre hela företaget).
Samsung har alltid haft lägre marginaler än Apple, men på senare år har bolaget ändå tagit lite över 50% av vinsterna i smartphonesegmentet (se mitt inlägg från november 2013). Detta p.g.a. att man helt enkelt sålt fler enheter än Apple. Jag tror dock (i linje med vart Samsungs smartphoneförsäljning nu pekar) att Samsung kommer sälja färre och färre enheter i takt med att de lokala asiatiska företagen erbjuder bättre och bättre budgettelefoner. Att Samsung tjänat bra med pengar i IT&Mobile-segmentet anser jag bero i huvudsak på två faktorer, dels att det varit kraftig tillväxt i marknaden och dels att man kunnat använda sig av stordriftsfördelar. Om min teori stämmer kommer dock dessa två faktorer sakta eroderas över tid.
Kan Samsung ta sig ur problemet? Jag menar på inget sätt att Samsung kommer gå under, för det kommer företaget inte göra. Jag tror dock att Samsung, över tid, kommer få se sina marginaler sakta men säkert pressas ner mot övriga hårdvarutillverkare i elektronikbranschen. Samsung kan naturligtvis börja ta mjukvara och tjänster mer seriöst och på så sätt addera värde till sina produkter och samtidigt differentiera dem. Bolaget har t.ex. börjat utveckla Tizen (även om man inte hört mycket från det projektet på senare tid). Att introducera Tizen (eller annat operativsystem) är dock lättare sagt än gjort. Det är faktiskt mycket svårt och vållar flertalet svårlösta problem. För det första blir de Samsungkunder som sitter med en Androidtelefon sannolikt inte glada när företaget ger dem kalla handen och börjar satsa för fullt på Tizen. Ett annat problem är att folk som köper smartphones vill kunna ladda ner appar. Att dra igång en Samsung AppStore med hundratusentals appar är inget man gör i en handvändning (och nej, man kan inte betala apptillverkare för att utveckla appar, fråga Microsoft). Därutöver kommer problemet med att faktiskt utveckla operativsystemet, vilket inte är lätt.
Så i korthet, Samsung har en del utmaningar att ta sig an de närmaste åren.
torsdag 7 augusti 2014
Att spara pengar
Dagens inlägg kommer handla om hur man tjänar pengar. Att tjäna pengar är enkelt men inte lätt. Jag skulle säga att för det allra flesta fordras två saker: 1) en plan och 2) ihärdighet. Planen (eller en plan) kommer jag tillhandahålla i detta inlägg, ihärdigheten får Du bidraga med själv.
Det har skrivits ett och annat bra verk om att tjäna pengar, t.ex. "The Richest Man in Babylon" och "Dow Theory Letters: Rich Man, Poor Man" för att nämna två. Personligen skulle jag bryta ner konsten att tjäna pengar i fyra avsnitt vilka redovisas nedan.
1. Spara pengar
Grunden till att tjäna pengar är att skapa ett överskott i vardagsekonomin, så man får möjlighet att spara pengar. För att skapa överskott i vardagsekonomin finns två parametrar att skruva på: 1) att öka inkomsterna och 2) att minska utgifterna. Att öka inkomsterna över en natt är väldigt svårt för de allra flesta. Vissa kan ha möjlighet att t.ex. arbeta övertid, ta extra skift m.m. men det är långt från alla som har sådana möjligheter. Det lättaste sättet att skapa ett överskott är således att minska på utgifterna. Det kan vara allt från att byta el- och försäkringsavtal, till att förhandla ner räntan på huslånet, ta med matlådor till jobbet, minska kanalutbudet på TVn eller säga upp ett gymkort man kanske ändå aldrig använder.
I The Richest Man in Babylon lyfts bl.a. konceptet att spara 10 procent av nettoinkomsten. De allra flesta, oavsett inkomst, har slut på kontot vid månadens slut. Spara pengar är svårt om man inte är van vid det, men väldigt lätt när man väl vant sig, det handlar om att ändra sina vanor. Jag är medveten om att alla inte kan spara 10 procent av nettoinkomsten, men många som tror att de inte kan spara 10 procent av nettoinkomsten, skulle egentligen kunna det med ändrade vanor och rätt prioriteringar.
2. Minska risker
Att minska risker handlar om att minska risken för att otrevliga oförutsedda händelser inträffar (såsom oförutsedda utgifter). Klassiska saker för att minska risk kan t.ex. vara att amortera lån (räntor kan gå upp), teckna nödvändiga försäkringar (saker kan gå sönder, brinna upp eller försvinna) och läsa på om lagar och regler (se till så man inte åker på skattetillägg eller annat otrevligt).
3. Investera sitt sparande
Man investerar sitt sparande för att få avkastning på kapitalet. På så sätt behöver inte sitt sparande endast utgöra pengar man satt in själv, utan vara en blandning av sådant man satt in själv och det som sitt sparande avkastat. Att investera sitt sparande är en vetenskap i sig. Är man intresserad av att lära sig mer av det kan man t.ex. följa min blogg eller någon av de jag länkar till nere på högersidan.
4. Tid
När man har ett överskott i vardagsekonomin, man har minskat riskerna så sparandet kan ticka på månad efter månad utan att oförutsedda händelser raserar det och man investerar sparandet, då kvarstår bara en parameter och det är tid. Att tjäna pengar sker inte över en natt, utan att det handlar om att ändra vanor över lång tid.
Om vi räknar med att man börjar med 0 kr, man sparar 1.000 kr per månad och erhåller 8 procent i årlig avkastning (vilket inte är orimligt om man köper t.ex. Avanza Zero månad ut och månad in), kommer ens sparande att utvecklas enligt följande.
Efter utgången av år 7 överstiger sparandet 100.000 kr.
Efter utgången av år 19 överstiger sparandet 500.000 kr.
Efter utgången av år 27 överstiger sparandet 1.000.000 kr.
Efter utgången av år 31 överstiger sparandet 1.500.000 kr.
Efter utgången av år 34 överstiger sparandet 2.000.000 kr.
Efter utgången av år 39 överstiger sparandet 3.000.000 kr.
Som Du ser går det långsammast i början, det är därför man vill börja spara så tidigt som möjligt. I takt med att det sparade kapitalet ökar, ökar också avkastningen. I början tar det 7 år att skrapa ihop 100.000 kr, mellan år 34-39 tar det 5 år att öka från 2 till 3 Mkr. Det är ränta-på-ränta som ger denna magiska effekt.
Lycka till med sparandet!
Det har skrivits ett och annat bra verk om att tjäna pengar, t.ex. "The Richest Man in Babylon" och "Dow Theory Letters: Rich Man, Poor Man" för att nämna två. Personligen skulle jag bryta ner konsten att tjäna pengar i fyra avsnitt vilka redovisas nedan.
1. Spara pengar
Grunden till att tjäna pengar är att skapa ett överskott i vardagsekonomin, så man får möjlighet att spara pengar. För att skapa överskott i vardagsekonomin finns två parametrar att skruva på: 1) att öka inkomsterna och 2) att minska utgifterna. Att öka inkomsterna över en natt är väldigt svårt för de allra flesta. Vissa kan ha möjlighet att t.ex. arbeta övertid, ta extra skift m.m. men det är långt från alla som har sådana möjligheter. Det lättaste sättet att skapa ett överskott är således att minska på utgifterna. Det kan vara allt från att byta el- och försäkringsavtal, till att förhandla ner räntan på huslånet, ta med matlådor till jobbet, minska kanalutbudet på TVn eller säga upp ett gymkort man kanske ändå aldrig använder.
I The Richest Man in Babylon lyfts bl.a. konceptet att spara 10 procent av nettoinkomsten. De allra flesta, oavsett inkomst, har slut på kontot vid månadens slut. Spara pengar är svårt om man inte är van vid det, men väldigt lätt när man väl vant sig, det handlar om att ändra sina vanor. Jag är medveten om att alla inte kan spara 10 procent av nettoinkomsten, men många som tror att de inte kan spara 10 procent av nettoinkomsten, skulle egentligen kunna det med ändrade vanor och rätt prioriteringar.
2. Minska risker
Att minska risker handlar om att minska risken för att otrevliga oförutsedda händelser inträffar (såsom oförutsedda utgifter). Klassiska saker för att minska risk kan t.ex. vara att amortera lån (räntor kan gå upp), teckna nödvändiga försäkringar (saker kan gå sönder, brinna upp eller försvinna) och läsa på om lagar och regler (se till så man inte åker på skattetillägg eller annat otrevligt).
3. Investera sitt sparande
Man investerar sitt sparande för att få avkastning på kapitalet. På så sätt behöver inte sitt sparande endast utgöra pengar man satt in själv, utan vara en blandning av sådant man satt in själv och det som sitt sparande avkastat. Att investera sitt sparande är en vetenskap i sig. Är man intresserad av att lära sig mer av det kan man t.ex. följa min blogg eller någon av de jag länkar till nere på högersidan.
4. Tid
När man har ett överskott i vardagsekonomin, man har minskat riskerna så sparandet kan ticka på månad efter månad utan att oförutsedda händelser raserar det och man investerar sparandet, då kvarstår bara en parameter och det är tid. Att tjäna pengar sker inte över en natt, utan att det handlar om att ändra vanor över lång tid.
Om vi räknar med att man börjar med 0 kr, man sparar 1.000 kr per månad och erhåller 8 procent i årlig avkastning (vilket inte är orimligt om man köper t.ex. Avanza Zero månad ut och månad in), kommer ens sparande att utvecklas enligt följande.
Efter utgången av år 7 överstiger sparandet 100.000 kr.
Efter utgången av år 19 överstiger sparandet 500.000 kr.
Efter utgången av år 27 överstiger sparandet 1.000.000 kr.
Efter utgången av år 31 överstiger sparandet 1.500.000 kr.
Efter utgången av år 34 överstiger sparandet 2.000.000 kr.
Efter utgången av år 39 överstiger sparandet 3.000.000 kr.
Som Du ser går det långsammast i början, det är därför man vill börja spara så tidigt som möjligt. I takt med att det sparade kapitalet ökar, ökar också avkastningen. I början tar det 7 år att skrapa ihop 100.000 kr, mellan år 34-39 tar det 5 år att öka från 2 till 3 Mkr. Det är ränta-på-ränta som ger denna magiska effekt.
Lycka till med sparandet!
tisdag 5 augusti 2014
Apple Q3 2014
På grund av semestertider kommer detta inlägg lite sent. Den 22 juli 2014 släppte Apple Q3 2014, nedan följer tankar och kommentarer till rapporten.
Apple Q3 2014 blev enligt följande:
Som framgår av sammanställningen ovan var omsättningen upp 6%. EPS uppick till $1,28 per aktie, d.v.s. upp 20%. EPS-tillväxten drevs således mycket av förbättrad bruttomarginal, vilken var upp 2,5 procentenhet till 36,9 %.
Owner earnings enligt mina beräkningar uppgick till $7,844 miljarder (att jämföra med redovisad vinst om $7,748 miljarder). Under det gånga kvartalet var OE således "bara" 1,23% starkare än redovisad vinst. Att det verkliga vinsten är större än den redovisade är naturligtvis bra. För många företag är det tvärt om, d.v.s. att den verkliga vinsten är mindre än den redovisade vinsten. Anledningen att bara sitter inom ""-tecken är att för Apple brukar OE vara starkare kontra E än vad som var fallet under Q3. Vad som tynger OE detta kvartal är posten "Payments for acquisition of property, plant and equipment". Under de första sex månaderna 2014 uppgick Payments for acquisition of property, plant and equipment till $0,56 miljarder i snitt per månad, detta att jämföra med Q3 (månaderna 7-9) då motsvarande snitt låg på $0,79 miljarder per månad (41% högre). Apple investerar med andra ord väldigt mycket i ny produktionsutrustning just nu; nya grejer på gång?
Om jag inte räknar fel är Apples kassa inkl. marketable securities nu uppe i $27,5 per aktie (motsvarar $192,3 per aktie före 7-1-splitten).
Den underliggande verksamheten
Ser man till den underliggande verksamheten fortsätter iPhone att gå starkt, upp 13%. Tillväxten drivs främst av tillväxtmarknaderna. I t.ex. Kina var försäljningen upp 48% (att jämföra med +24% för all smartphoneförsäljning i Kina). Av vad som framgått av läckta memos verkar Apples ledning förstått att iPhoneförsäljningen hållits tillbaka av att marknaden gått mot större skärmar, vilket Apple inte erbjudit. Att då nå tvåsiffrig tillväxt kvartalet innan den ryktade iPhone 6 med 4,7 tums skärm släpps bedömer jag som ett styrkebesked. Om iPhone 6 utöver en större skärm skulle ha någon ny intressant nyhet skulle iPhone 6 kunna sälja riktigt bra. Som parentes kan nämnas att Samsung får det allt kämpigare i takt med att bolaget kläms uppifrån av Apple och nerifrån av asiatiska företag som erbjuder budgetmodeller. Igår kunde man läsa att i Kina har Xiaomi gått om Samsung, som nu för första gången har högst shipments. Detsamma har hänt i Indien där Micromax gått om.
iPadförsäljningen var ner 10%. Nu redovisar förvisso inte konkurrenterna antalet sålda exemplar och hur mycket de tjänar på dessa sålda exemplar (gissningsvis för att de inte tjänar pengar), men min tolkning av marknadsläget är att den minskade iPadförsäljningen inte beror på hårdnad konkurrens utan på att marknaden börjar mättas. De flesta som vill ha en iPad (eller en plattdator i allmänhet, i vart fall i västvärlden) har köpt det nu, vilket gör att försäljningen bromsar in. Jag skulle idag bli förvånad om något annat företag än Apple tjänar pengar i detta segment.
Att Macs var upp 18% är alltid roligt, men det är långt över uthållig tillväxt. Det viktiga är att Mac fortsätter ta marknadsandelar mot PC (vilket Mac gjort under vad jag nu tror är 32 av de senaste 33 kvartalen). Precis som för iPhone gick Macförsäljningen riktigt bra i Kina under det gånga kvartalet, +39% att jämföra med PC-marknaden i Kina som gick -5%.
iTunes/Software/Services omsatte $4,485 miljarder, upp 12%. Segmentet utgör nu ungefär 12% av Apples omsättning. Inte illa till tänka på att marginalerna ligger runt 44?%. Jag är ganska övertygad om att iTunes/Software/Services kommer omsätta mer än Mac under 2015 och då vara Apples tredje största segment omsättningsmässigt.
Avslutningsvis
Jag tycker Apple fortsätter tugga på som vanligt; the original story continues to make sense. Den underliggande verksamheten går helt ok och jag ser inga direkta varningssignaler idag. Att döma av vad ledningen förmedlat i intervjuer och conference calls samt vart CapEx och R&D pekar kommer höstens produkt- och tjänstesläpp bli väldigt intressanta.
Apple Q3 2014 blev enligt följande:
- Omsättning: $37,432 miljarder, upp 6% YOY
- EPS: $1,28, upp 20% (störst tillväxttakt på sju kvartal)
- iPhones: 35,203 miljoner, upp 13%
- iPad: 13,276 miljoner, ner 10%
- Macs: 4,413 miljoner, upp 18%
- iPods: 2,926 miljoner, ner 36%
- iTunes/Software/Services: $4,485 miljarder, upp 12%
Som framgår av sammanställningen ovan var omsättningen upp 6%. EPS uppick till $1,28 per aktie, d.v.s. upp 20%. EPS-tillväxten drevs således mycket av förbättrad bruttomarginal, vilken var upp 2,5 procentenhet till 36,9 %.
Owner earnings enligt mina beräkningar uppgick till $7,844 miljarder (att jämföra med redovisad vinst om $7,748 miljarder). Under det gånga kvartalet var OE således "bara" 1,23% starkare än redovisad vinst. Att det verkliga vinsten är större än den redovisade är naturligtvis bra. För många företag är det tvärt om, d.v.s. att den verkliga vinsten är mindre än den redovisade vinsten. Anledningen att bara sitter inom ""-tecken är att för Apple brukar OE vara starkare kontra E än vad som var fallet under Q3. Vad som tynger OE detta kvartal är posten "Payments for acquisition of property, plant and equipment". Under de första sex månaderna 2014 uppgick Payments for acquisition of property, plant and equipment till $0,56 miljarder i snitt per månad, detta att jämföra med Q3 (månaderna 7-9) då motsvarande snitt låg på $0,79 miljarder per månad (41% högre). Apple investerar med andra ord väldigt mycket i ny produktionsutrustning just nu; nya grejer på gång?
Om jag inte räknar fel är Apples kassa inkl. marketable securities nu uppe i $27,5 per aktie (motsvarar $192,3 per aktie före 7-1-splitten).
Den underliggande verksamheten
Ser man till den underliggande verksamheten fortsätter iPhone att gå starkt, upp 13%. Tillväxten drivs främst av tillväxtmarknaderna. I t.ex. Kina var försäljningen upp 48% (att jämföra med +24% för all smartphoneförsäljning i Kina). Av vad som framgått av läckta memos verkar Apples ledning förstått att iPhoneförsäljningen hållits tillbaka av att marknaden gått mot större skärmar, vilket Apple inte erbjudit. Att då nå tvåsiffrig tillväxt kvartalet innan den ryktade iPhone 6 med 4,7 tums skärm släpps bedömer jag som ett styrkebesked. Om iPhone 6 utöver en större skärm skulle ha någon ny intressant nyhet skulle iPhone 6 kunna sälja riktigt bra. Som parentes kan nämnas att Samsung får det allt kämpigare i takt med att bolaget kläms uppifrån av Apple och nerifrån av asiatiska företag som erbjuder budgetmodeller. Igår kunde man läsa att i Kina har Xiaomi gått om Samsung, som nu för första gången har högst shipments. Detsamma har hänt i Indien där Micromax gått om.
iPadförsäljningen var ner 10%. Nu redovisar förvisso inte konkurrenterna antalet sålda exemplar och hur mycket de tjänar på dessa sålda exemplar (gissningsvis för att de inte tjänar pengar), men min tolkning av marknadsläget är att den minskade iPadförsäljningen inte beror på hårdnad konkurrens utan på att marknaden börjar mättas. De flesta som vill ha en iPad (eller en plattdator i allmänhet, i vart fall i västvärlden) har köpt det nu, vilket gör att försäljningen bromsar in. Jag skulle idag bli förvånad om något annat företag än Apple tjänar pengar i detta segment.
Att Macs var upp 18% är alltid roligt, men det är långt över uthållig tillväxt. Det viktiga är att Mac fortsätter ta marknadsandelar mot PC (vilket Mac gjort under vad jag nu tror är 32 av de senaste 33 kvartalen). Precis som för iPhone gick Macförsäljningen riktigt bra i Kina under det gånga kvartalet, +39% att jämföra med PC-marknaden i Kina som gick -5%.
iTunes/Software/Services omsatte $4,485 miljarder, upp 12%. Segmentet utgör nu ungefär 12% av Apples omsättning. Inte illa till tänka på att marginalerna ligger runt 44?%. Jag är ganska övertygad om att iTunes/Software/Services kommer omsätta mer än Mac under 2015 och då vara Apples tredje största segment omsättningsmässigt.
Avslutningsvis
Jag tycker Apple fortsätter tugga på som vanligt; the original story continues to make sense. Den underliggande verksamheten går helt ok och jag ser inga direkta varningssignaler idag. Att döma av vad ledningen förmedlat i intervjuer och conference calls samt vart CapEx och R&D pekar kommer höstens produkt- och tjänstesläpp bli väldigt intressanta.
onsdag 11 juni 2014
Tankar om kassa
Under det senaste året har jag tillämpat månatliga inköp. Fast inköpsbelopp på förutbestämt datum månad efter månad. Jag har märkt att detta passar mig väldigt bra, jag känner mig bekväm med det och jag kommer definitivt att fortsätta tillämpa detta. Nu har jag dock stött på ett ”problem”. Som många noterat är börsen för närvarande inte särskilt billig. Vid slutet av förra månaden kunde jag inte göra något inköp. De enda bolagen jag bedömer köpvärda till nuvarande kurser är sådana som jag redan är fulltankad i (och nej, jag är inte speciellt sugen att fingra på bolagskvaliteten och börja köpa mediokra företag). Frågan är då hur jag ska göra med kassan.
Jag tänker mig att om kurserna skulle falla tillbaka lite så kurserna hamnar i linje med vad jag tycker är rimliga inköpskurser, fortsätter jag med mina månatliga inköp.
Jag tänker mig vidare att de månader jag inte kan göra inköp p.g.a. för höga kurser, hamnar inköpsbeloppet i en fiktiv ”pott” som sedan ska användas vid nästa bredare börsfall.
Jag tänker mig att denna pott kan delas i säg sex lika stora delar när nästa breda börsfall inträffar och adderas till det vanliga månadsinköpet.
Inköp för en vanlig månad blir då X kr.
Inköp efter brett börsfall blir då X + Pott/6 under de sex månaderna som följer efter ett brett börsfall, för att därefter (när potten är spenderad) övergå till vanliga månatliga inköp om X kr igen.
Jag tänker mig att om kurserna skulle falla tillbaka lite så kurserna hamnar i linje med vad jag tycker är rimliga inköpskurser, fortsätter jag med mina månatliga inköp.
Jag tänker mig vidare att de månader jag inte kan göra inköp p.g.a. för höga kurser, hamnar inköpsbeloppet i en fiktiv ”pott” som sedan ska användas vid nästa bredare börsfall.
Jag tänker mig att denna pott kan delas i säg sex lika stora delar när nästa breda börsfall inträffar och adderas till det vanliga månadsinköpet.
Inköp för en vanlig månad blir då X kr.
Inköp efter brett börsfall blir då X + Pott/6 under de sex månaderna som följer efter ett brett börsfall, för att därefter (när potten är spenderad) övergå till vanliga månatliga inköp om X kr igen.
måndag 28 april 2014
Bryter ner Apple Q2 2014
Det är alltid väldigt intressant att lyssna på Apples conference call. Man får information direkt från ledningen som inte framgår av de finansiella rapporterna. Dessutom märker man vad ledningen trycker på vid presentationen och hur ledningen presenterar olika saker. Vid t.ex. Q1 2014 märktes tydligt att ledningen försökte förmedla budskapet att verksamheten inte gick så ”dåligt” som siffrorna indikerade (återköpsjusterad omsättning, EPS och OE indikerade nolltillväxt i bolaget). Efter att analyserat rapporten kunde jag konstatera att omsättning, vinst och kassaflöde indikerade nolltillväxt, men att bolagets (viktiga) underliggande verksamhet gick bra. Nu vid Q2 2014 märktes tydligt att ledningen var stolta över resultatet och det ska de vara.
Q2 2014 blev enligt följande.
Apple ökade på sitt massiva återköpsprogram med $30 miljarder från $60 till $90 miljarder. Utdelningen ökades med cirka 8 procent till $3.29 per kvartal och aktie. Styrelsen påpekade åter igen att den vill hålla sitt capital return program flexibelt. Precis som mig är styrelsen av uppfattningen att aktien är ordentligt undervärderad och mellan raderna förstår man att styrelsen kommer ösa på med återköpsprogrammet framöver. Klokt val. För den intresserade läsaren skrev Daniel Eran Dilger ett intressant inlägg om Marskvartalets återköp.
Om jag inte räknar fel är Apples kassa inkl. marketable securities nu uppe i $171,2 per aktie (d.v.s. upp ca $15 per aktie de senaste sex månaderna).
1:7-splitten skapar som bekant i sig inget värde. Kortsiktigt kommer den dock sannolikt driva upp kursen. Det spekuleras om AAPL kan tänkas vara på väg in på Dow Jones Industrial Average. Den som lever får se.
Den underliggande verksamheten
Ser man till den underliggande verksamheten går iPhone våldsamt starkt, försäljningen var upp 17 procent yoy. Nu rapporterar förvisso inte Apples konkurrenter riktig försäljning, men för att sätta iPhonetillväxten i lite perspektiv ska nämnas att HTC, Samsung, Nokia och Blackberry nyligen vinstvarnat/redovisat sämre siffror än väntat/går med förlust.Tillägg: Under natten efter att jag publicerade inlägget redovisade Samsung Q2 2014: "Samsung reports drop in profits, blames premium phone sales". Medan Apple ångar på går det motigt för konkurrenterna.
IPadförsäljningen redovisades vara ner 16 procent, sorterat för channel inventory var försäljningen dock endast ner ca 3 procent. Detta är naturligtvis inte bra, men det är inte heller någon kris. Man kan inte förvänta sig att försäljningen ökar linjärt kvartal, efter kvartal, efter kvartal. I vanlig ordning ska man inte dra för stora slutsatser av en kvartalsrapport. Jag har inte hört något om nya "iPad-dödare" på sistone. Kan konkurrenterna ha börjat ge upp? Det skulle inte förvåna mig om iPad tar all eller näst intill all vinst i segmentet. Jag har inte hört annat än att Apples iPad fortfarande har över 90 procent av både corporate och education marknaderna.
Macförsäljningen fortsätter att gå starkt (om man jämför med PC, vilket man ska göra). Försäljningen var upp 5 procent yoy. Mac har således tagit marknadsandelar mot PC under 31 av de 32 senaste kvartalen.
ITunes/Software/Services fortsätter att gå starkt, upp 11 procent yoy.
Avslutningsvis
Kassaflödet indikerar hur det verkligen går för ett företag. Det man ska ta med sig från kvartalet är att kassaflödet fortsätter att vara ruggigt starkt. OE om $15,76 var mycket starkare än jag vågats hoppas på. Därjämte fortsätter den underliggande verksamheten att gå starkt.
PS. Underskatta inte hur fort en akties pris kan rusa eller dyka. Den 23 april 2014 stängde Apple på cirka $525. Nu (tre handelsdagar senare) handlas den till $595, d.v.s. upp ca $70 (+13,3%). AAPL på väg mot att bli ett "accepterat" tillgångsslag igen?
Q2 2014 blev enligt följande.
- Revenue: $45.642 miljarder, upp 4,7% YOY
- EPS: $11,62 per aktie, upp 15,1% YOY
- Gross margin: 39,3% (jämfört med guidade 37-38%)
- iPhones: 43.719 miljoner, upp 17 % YOY
- iPads: 16,35 miljoner, ner 16% YOY
- Macs: 4,136 miljoner, upp 5% YOY
- iPods: 2,761 miljoner, ner 51% YOY
- iTunes/Software/Services: $4,573 miljarder, upp 11% YOY
Apple ökade på sitt massiva återköpsprogram med $30 miljarder från $60 till $90 miljarder. Utdelningen ökades med cirka 8 procent till $3.29 per kvartal och aktie. Styrelsen påpekade åter igen att den vill hålla sitt capital return program flexibelt. Precis som mig är styrelsen av uppfattningen att aktien är ordentligt undervärderad och mellan raderna förstår man att styrelsen kommer ösa på med återköpsprogrammet framöver. Klokt val. För den intresserade läsaren skrev Daniel Eran Dilger ett intressant inlägg om Marskvartalets återköp.
Om jag inte räknar fel är Apples kassa inkl. marketable securities nu uppe i $171,2 per aktie (d.v.s. upp ca $15 per aktie de senaste sex månaderna).
1:7-splitten skapar som bekant i sig inget värde. Kortsiktigt kommer den dock sannolikt driva upp kursen. Det spekuleras om AAPL kan tänkas vara på väg in på Dow Jones Industrial Average. Den som lever får se.
Den underliggande verksamheten
Ser man till den underliggande verksamheten går iPhone våldsamt starkt, försäljningen var upp 17 procent yoy. Nu rapporterar förvisso inte Apples konkurrenter riktig försäljning, men för att sätta iPhonetillväxten i lite perspektiv ska nämnas att HTC, Samsung, Nokia och Blackberry nyligen vinstvarnat/redovisat sämre siffror än väntat/går med förlust.Tillägg: Under natten efter att jag publicerade inlägget redovisade Samsung Q2 2014: "Samsung reports drop in profits, blames premium phone sales". Medan Apple ångar på går det motigt för konkurrenterna.
IPadförsäljningen redovisades vara ner 16 procent, sorterat för channel inventory var försäljningen dock endast ner ca 3 procent. Detta är naturligtvis inte bra, men det är inte heller någon kris. Man kan inte förvänta sig att försäljningen ökar linjärt kvartal, efter kvartal, efter kvartal. I vanlig ordning ska man inte dra för stora slutsatser av en kvartalsrapport. Jag har inte hört något om nya "iPad-dödare" på sistone. Kan konkurrenterna ha börjat ge upp? Det skulle inte förvåna mig om iPad tar all eller näst intill all vinst i segmentet. Jag har inte hört annat än att Apples iPad fortfarande har över 90 procent av både corporate och education marknaderna.
Macförsäljningen fortsätter att gå starkt (om man jämför med PC, vilket man ska göra). Försäljningen var upp 5 procent yoy. Mac har således tagit marknadsandelar mot PC under 31 av de 32 senaste kvartalen.
ITunes/Software/Services fortsätter att gå starkt, upp 11 procent yoy.
Avslutningsvis
Kassaflödet indikerar hur det verkligen går för ett företag. Det man ska ta med sig från kvartalet är att kassaflödet fortsätter att vara ruggigt starkt. OE om $15,76 var mycket starkare än jag vågats hoppas på. Därjämte fortsätter den underliggande verksamheten att gå starkt.
PS. Underskatta inte hur fort en akties pris kan rusa eller dyka. Den 23 april 2014 stängde Apple på cirka $525. Nu (tre handelsdagar senare) handlas den till $595, d.v.s. upp ca $70 (+13,3%). AAPL på väg mot att bli ett "accepterat" tillgångsslag igen?
torsdag 24 april 2014
Styrkebesked
Igår kväll svensk tid rapporterade Apple Q2. Tillsynes oväntat starka siffror. Det verkar som att iPhoneförsäljningen varit starkare än väntat och att denna stärkt både bruttomarginal och vinst.
Apple kommer göra en 7-1 split! Framtida intåg på DOW?
Här är siffrorna:
Återköpsprogrammet ökades från $60 miljarder till $90 miljarder. Utdelningen ökades med cirka 8% till $3.29 per kvartal. Med ett snabbt överslag borde Apple nu vara nere på 877(?) miljoner aktier.
Förhoppningsvis får jag tid att sätta mig och bryta ner siffrorna ikväll. I annat fall kommer jag sitta med det på fredag kväll.
Aktien var upp $43,6 (~8,3%) i eftermarknadshandeln.
Apple kommer göra en 7-1 split! Framtida intåg på DOW?
Här är siffrorna:
- Revenue: $45.642, upp 4,7% YOY
- EPS: $11,62 per aktie, upp 15,1% YOY
- Gross margin: 39,3% (jämfört med guidade 37-38%)
- iPhones: 43.719 miljoner, upp 17 % YOY
- iPads: 16,35 miljoner, ner 16% YOY
- Macs: 4,136 miljoner, upp 5% YOY
- iPods: 2,761 miljoner, ner 51% YOY
- iTunes/Software/Services: $4,573 miljarder, upp 11% YOY
Återköpsprogrammet ökades från $60 miljarder till $90 miljarder. Utdelningen ökades med cirka 8% till $3.29 per kvartal. Med ett snabbt överslag borde Apple nu vara nere på 877(?) miljoner aktier.
Förhoppningsvis får jag tid att sätta mig och bryta ner siffrorna ikväll. I annat fall kommer jag sitta med det på fredag kväll.
Aktien var upp $43,6 (~8,3%) i eftermarknadshandeln.
söndag 30 mars 2014
Värderingsproblematik
Jag såg ett videoklipp här om dagen från en intervju med Bill Miller då han bl.a. pratade om Apple och dess värdering. Likt mig tycker han att bolagets FCF-yield är omotiverat hög.
Det är intressant hur prishistorik påverkar ens psykologiska inställning. Om jag under september 2012 (när Apple handlades runt $700) fått frågan vad jag tyckte om Apples värdering hade jag sagt att alla fundamentala faktorer pekar på att aktien är undervärderad. Det allmänna sentimentet kring Apple har vänt sedan dess, men fundamentalt skulle jag säga att det är samma bolag nu som då. När man fått erfara att aktien varit nere och vänt under $400 dyker det dock upp en massa intressanta tankar i huvudet. Trots att jag gör bedömningen att Apple fundamentalt sett är samma bolag nu som då, finns det en röst inom mig som frågar om den rationelle investeraren inte borde vikta ner Apple om bolaget åter skulle nå $700, i synnerhet om uppvärderingen sker genom att vinstmultipeln ökar och inte vinsten.
Om jag gör bedömningen att inget fundamentalt ändrats i bolaget är det endast min psykologiska inställning som ändrats. Prishistoriken gör att jag ser annorlunda på egentligen samma situation. Jag antar att prishistoriken gör att en del av mig tvivlar på de slutsatser jag tidigare dragit.
För några år sedan hade jag förmodligen sagt att det är rationellt att vikta om från ett dyrare bolag till ett billigare, i synnerhet om man får lite margin of safety. Detta är inte fel, men jag har börjat ändra uppfattning. Nu är jag mer av uppfattningen stick with the stock as long as the original story continues to make sense (tror Peter Lynch sagt något liknande om growth stocks).
Oavsett om man äger Apple idag eller inte är ovanstående tankegångar intressanta. Oberoende av hur man väljer att hantera problematiken tror jag det är viktigt att ha klara regler för hur man ska agera, så man inte tillåter Mr Market att skrämma bort en från fina bolag.
måndag 24 mars 2014
Återbesök hos Mekonomen
Under den gångna helgen (jag var faktiskt ledig för ovanlighetens skull) uppdaterade jag gamla företagsanalyser. Jag tänkte att i vart fall en av analyserna skulle göra avtramp här i bloggen.
Det har varit en hel del skriverier om Mekonomen varför jag tyckte det var passande att jag gav min syn på bolaget. Jag tittade på bolaget för några år sedan, men har inte tidigare nämnt bolaget här på bloggen.
Jag tänkte börja med de gamla vanliga punkterna och sedan avsluta med fritext.
Hållpunkter från ovanstående sammanställning (och årsredovisningarna)
Dagens Mekonomen är inte samma bolag som Mekonomen var åren 2006-2010.
Ax:son Johnson köpte 29 procent av bolaget år 2006. Under åren 2006-2010 präglades bolaget av organisk tillväxt. Nettoskulden uppgick år 2010 till 12 mkr (faktiskt nettokassa år 2009) och soliditeten låg under denna tid runt 55-60 procent. Riktigt fin vinsttillväxt; vinsten ökade från 4,28 kr/aktie (år 2006) till 10,95 kr/aktie (år 2010).
År 2011 genomfördes ett förvärv (Sörensen og Balchen) och år 2012 genomfördes ytterligare ett förvärv (MECA Skandinavien). SoB köptes runt säg EBIT 9. MECA köptes för säg P/E 12 (finns dåligt med data).
Mekonomen lånade en hel del pengar för att genomföra dessa förvärv. Nettoskulden är idag 1.657 Mkr (var 12 Mkr år 2010). Balanslikviditeten ligger på 1,66 så bolaget fruktar inte för sin överlevnad, men den finansiella styrka som jag vill ha (och som fanns år 2010) finns inte längre.
Under åren 2006-2010 låg räntabiliteten på eget kapital (ROE) strax under27 procent. Detta är strax över 5- och 7-årssnitten på ca 25 procent. Soliditeten låg under denna period runt säg 55-60 procent. Tack vare att lånen ökat (p.g.a. ovanstående förvärv) ligger soliditeten idag på ca 40 procent. Eftersom skuldsättningen ökat kraftigt borde ROE idag vara dopad och ha stigit, men så är inte fallet. ROE för år 2013 uppgick till endast 14 procent! Lönsamheten har med andra ord minskat dramatiskt.
För mig framstår det som tydligt att Mekonomen förvärvat verksamheter som med råge understigit Mekonomens tidigare kvalitet.
Om man ser till kassaflödet har det operativa kassaflödet (OCF) med två undantag ökat varje år sedan 2006. Om man bortser från år 2013 har CAPEX (i procent av OCF) legat runt säg 25 procent. Kvoten OE/E har under samma tid legat runt säg 0,9 i snitt. I genomsnitt har således den verkliga vinsten (OE) varit ungefär 10 procent lägre än den redovisade vinsten. År 2013 var dock OE 50 procent högre än redovisad vinst (OE/E = 1,5). Detta drevs huvudsakligen, men inte enbart, av ett exceptionellt lågt CAPEX för år 2013 (ca 12 procent CAPEX jämfört med historiska säg 25 procent). Om man är lite försiktig, vilket man borde vara, bör man förhålla sig lite skeptiskt till 2013 års kassaflöde och inte se detta som en isolerad händelse. Ser man till hur Mekonomen sett ut historiskt är 2013 års nivå för det fria kassaflödet inte långsiktigt hållbart.
Jag vet inte varför styrelsen beslutade att göra 2011 och 2012 års förvärv. Kanske upplevde man att tillväxtmöjligheterna i norden mättats. Kanske såg man konsolideringsfördelar, vad vet jag. Utifrån ett investeringsperspektiv ser jag dock ett flertal problem med dessa förvärv.
Mekonomen hade vid 2010 års bokslut ett börsvärde på 6.8 Mdr och saknade i princip räntebärande skulder. Idag, tre bokslut, 5 miljoner aktier och över 1,9 Mdr i räntebärande skulder senare är det svårt att veta hur man bör förhålla sig till bolaget. Gamla enkla resonemang som ”återgång till det normala” kan man i min mening inte lita på i detta fall eftersom för mycket har ändrats och de nya delarna har, av allt att döma, betydligt lägre kvalitet än gamla Mekonomen.
Om man köper Mekonomen idag sätter man sina pengar på att Mekonomen, som tidigare inte gjort några stora förvärv, lyckas inkorporera de nya verksamheterna på ett utmärkt sätt. Hittills ser det inte särskilt utmärkt ut. Jag är skeptisk.
Det har varit en hel del skriverier om Mekonomen varför jag tyckte det var passande att jag gav min syn på bolaget. Jag tittade på bolaget för några år sedan, men har inte tidigare nämnt bolaget här på bloggen.
Jag tänkte börja med de gamla vanliga punkterna och sedan avsluta med fritext.
Hållpunkter från ovanstående sammanställning (och årsredovisningarna)
- Balanslikviditeten (från 2013 års årsredovisning) uppgår till 1,66. Rörelsekapital - långfristiga skulder = -988 Mkr. Nettoskuld om 1.657 Mkr. Således inte Graham-starka finanser.
- Intjäningsstabilitet. Den (genomsnittliga) årliga EPS-tillväxen uppgår till -7,88 procent de senaste tre åren, 7,95 procent de senaste fem åren och 10,41 procent de senaste sju åren. Utdelningsstabilitet sedan i vart fall 2004. Direktavkastning idag (kurs 173 kr) ca 4 procent.
- Stark ägarbild med Axel Johnson AB som huvudägare (26,5%).
- Antonia Ax:son Johnson (företrädare för Axel Johnson AB) sitter med i styrelsen. Jag har fullt förtroende för henne.
- ROE för år 2012-2013 runt 15-20 procent, historiskt närmare 25 procent. CAPEX för år 2013 runt 12procent, historiskt närmare 25 procent. OE/E för år 2013 uppgick till 1,5, tidigare år har kvoten vanligtvis legat runt 0,8-1,0.
Dagens Mekonomen är inte samma bolag som Mekonomen var åren 2006-2010.
Ax:son Johnson köpte 29 procent av bolaget år 2006. Under åren 2006-2010 präglades bolaget av organisk tillväxt. Nettoskulden uppgick år 2010 till 12 mkr (faktiskt nettokassa år 2009) och soliditeten låg under denna tid runt 55-60 procent. Riktigt fin vinsttillväxt; vinsten ökade från 4,28 kr/aktie (år 2006) till 10,95 kr/aktie (år 2010).
År 2011 genomfördes ett förvärv (Sörensen og Balchen) och år 2012 genomfördes ytterligare ett förvärv (MECA Skandinavien). SoB köptes runt säg EBIT 9. MECA köptes för säg P/E 12 (finns dåligt med data).
Mekonomen lånade en hel del pengar för att genomföra dessa förvärv. Nettoskulden är idag 1.657 Mkr (var 12 Mkr år 2010). Balanslikviditeten ligger på 1,66 så bolaget fruktar inte för sin överlevnad, men den finansiella styrka som jag vill ha (och som fanns år 2010) finns inte längre.
Under åren 2006-2010 låg räntabiliteten på eget kapital (ROE) strax under27 procent. Detta är strax över 5- och 7-årssnitten på ca 25 procent. Soliditeten låg under denna period runt säg 55-60 procent. Tack vare att lånen ökat (p.g.a. ovanstående förvärv) ligger soliditeten idag på ca 40 procent. Eftersom skuldsättningen ökat kraftigt borde ROE idag vara dopad och ha stigit, men så är inte fallet. ROE för år 2013 uppgick till endast 14 procent! Lönsamheten har med andra ord minskat dramatiskt.
För mig framstår det som tydligt att Mekonomen förvärvat verksamheter som med råge understigit Mekonomens tidigare kvalitet.
Om man ser till kassaflödet har det operativa kassaflödet (OCF) med två undantag ökat varje år sedan 2006. Om man bortser från år 2013 har CAPEX (i procent av OCF) legat runt säg 25 procent. Kvoten OE/E har under samma tid legat runt säg 0,9 i snitt. I genomsnitt har således den verkliga vinsten (OE) varit ungefär 10 procent lägre än den redovisade vinsten. År 2013 var dock OE 50 procent högre än redovisad vinst (OE/E = 1,5). Detta drevs huvudsakligen, men inte enbart, av ett exceptionellt lågt CAPEX för år 2013 (ca 12 procent CAPEX jämfört med historiska säg 25 procent). Om man är lite försiktig, vilket man borde vara, bör man förhålla sig lite skeptiskt till 2013 års kassaflöde och inte se detta som en isolerad händelse. Ser man till hur Mekonomen sett ut historiskt är 2013 års nivå för det fria kassaflödet inte långsiktigt hållbart.
Jag vet inte varför styrelsen beslutade att göra 2011 och 2012 års förvärv. Kanske upplevde man att tillväxtmöjligheterna i norden mättats. Kanske såg man konsolideringsfördelar, vad vet jag. Utifrån ett investeringsperspektiv ser jag dock ett flertal problem med dessa förvärv.
Mekonomen hade vid 2010 års bokslut ett börsvärde på 6.8 Mdr och saknade i princip räntebärande skulder. Idag, tre bokslut, 5 miljoner aktier och över 1,9 Mdr i räntebärande skulder senare är det svårt att veta hur man bör förhålla sig till bolaget. Gamla enkla resonemang som ”återgång till det normala” kan man i min mening inte lita på i detta fall eftersom för mycket har ändrats och de nya delarna har, av allt att döma, betydligt lägre kvalitet än gamla Mekonomen.
Om man köper Mekonomen idag sätter man sina pengar på att Mekonomen, som tidigare inte gjort några stora förvärv, lyckas inkorporera de nya verksamheterna på ett utmärkt sätt. Hittills ser det inte särskilt utmärkt ut. Jag är skeptisk.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)